Oftast behöver matte en deadline för att få något gjort, men nu har det " HÄNT " något igen :)
En bekant har köpt nya hönor till sin besättning och berättade igår att han gärna avstår från några
" pensionärer " i nästa år. Detta i sin tur betyder att det utrymme som matte kallar " Bakskjulet " måste städas... Någon normal städning med en liten dammvippa är det tyvärr inte fråga om...
Huset köptes - som tidigare avslöjats - " all inclusive " och det leder till spännande sortering och " historiska vingslag " - som aldrig tycks ta slut...
I skjulet finns allt från löv och snökedjor, badrumskranar och fiskhåvar, hemgjorda kvastar till ved och mumifierade möss, virke, metallrör, ett gammalt skåp, nästan helt söndervittrade plastkassar med skräp....Och mycket mycket annat....
Beväpnad med långborste, sopsäckar, andningsskydd, arbetshandskar, sidenscarf (!!! ) runt håret och iklädd den på sista versen sjungande högt älskade röda overallen griper matte sig verket an...
En lång skev metallstege måste baxas ut, två sopsäckar fylls med brännbart .......en med bara skrot...
Massvis med " fynd " ser dagens allt mer avtagande ljus....Färdigt sågade ribbor - som skall få ett nytt liv som värpredesmaterial, en gammal vinylmatta till väggbeklädnad ( ??? ) ...Fantasin flödar...
Matte hittar t.o.m en svart krita - som passade perfekt att rita upp de nya väggarnas platser, likaså platsen för det nya fönstret - och hönsluckan....
Riktigt färdigt blir det inte för mörkret faller på inne, så matte flyttar sig ytterom dörren med spaden i högsta hugg...
Utanför hönseriets dörr har mullagret med tiden ökat tack vare alla löv som under åren fallit ostört och förvandlats till den finaste humus man kan tänka sig... Tyvärr gillar skjulets brädfodring inte att täckas med mylla och ett snabbt åtgärdande är av nöden.
Nu skyfflas detta svarta guld i fem ämbaren - som ställs in i det blivande " Villa Guano " - för att invänta vårbruket.
Väggmaterial måste ännu plockas ihop - skivor från garaget och battingar från " Mellanrummet " - men i stora drag blir riktlinjerna klara - och matte är synnerligen nöjd med sin söndag.
Ett lite smil dröjer sig kvar på hennes läppar då hon kommer på att hon på MORSDAGEN snickrat, installerat och målat TUPPENS nya dörr... Kunde det då passa bättre med HÖNSERIFIX på FARSDAG ???
Knappast..... :)
Kommer som vanligt inte ihåg hur man kommer in på bloggen så att jag kunde skriva ett nytt inlägg - så :
SvaraRaderaHar idag IGEN konstaterat hur mycket man får gjort då man inte sitter vid datorn utom vid de få pauser som man tillåter sig..
Hönshuspysslet går framåt så till vida att jag släpat ut "skrotskrot" - burit in virke, skivor, en gammal nätförsedd DÖRR och en liten handsåg, tagit upp ett lite större hål i ytterväggen för det fönster som skall sättas in mot öster......Själva rutan kommer inte förrän väggarna är klara och - naturligtvis skall karmverket fixas först...
Just i detta byggskede är det praktiskt att ha ett hål i väggen då långa battingar och bräden skall svängas....
Har sagt det förut och får väl säga det igen : här FINNS så mycket användbart - bara man SER möjligheterna...För utomstående är allt klassat som skrot, men - med lite uppfinningsrikedom får man mycket gratis...
Det om " Villa Guano " för denna gång.
Har idag målat INFARTENS nya porthalvor sista gången och nu blir det att skruva i gångjärnen ....
Jag har alldeles själv planerat och byggt det som jag tänkte skulle vara en enda " grind" . På grund av att den blev rätt så tung, övervägde jag i ett sent skede att ändå göra den i två delar....
Man borde aldrig klaga sin nöd - för en massa mankemang blev det då jag " påtvingades " hjälp med itusågning och omändring av den 185 cm långa porten/grinden...
Två nya ändbräden måste skruvas på plats ...av " snickaren" , som använde på tok för korta skruvar - med påföljd att dessa RAMDELAR inte hölls på plats ( vilket jag märkte då jag målat ena sidan av porten och skulle svänga den ...) Samme mycket hjälpsamme " snickare " spräckte före detta alla de helt unika halverade enribborna som jag omsorgsfullt förborrat och handskruvat - men inte orkat skruva hela vägen in i virket...Han bytte ut mina skruvar till grövre - med förödande följd...
Man HADE ju väntat sig att han efter den första sprickan skulle ha märkt att han borde ha förborrat - eller bytt skruvar och först sedan fortsatt, men nej....Fula långa sprickor i det som skall vara paradsida dessutom....
Då jag påpekade fadäsen , såg han helt oförstående ut och kläckte det uttalande som retat formlig gallfeber på mig :
MEN DEN SKA JU MÅLAS .....
Inte ett ord av ånger, förtret över egen dumhet - eller ens skuggan av en ursäkt....
Jag borde ha reagerat DÅ - just då, men jag bet ihop ( och DET är jag tamme gomorran INTE känd för !!!! ) och svalde förtreten....och svalde....och....
Sånt är inte nyttigt - och mycket riktigt kom reaktionen senare - då jag öste ur mig precis vad jag kände, men inte ens då beklagade han det skedda ....
Nå, man skall inte räkna med att alla skall vara funtade lika - men .....händelsen gav ju en fingervisning om " filosofin " som denne " snickare " besitter....och jag tänker hädanefter antingen GÖRA SJÄLV ( som en trotsig treåring ) - eller ta en YRKESMÄNNISKA på jobb...
Hoppas verkligen att ANDRA människor inte drabbas - där andra självutnämnda " snickare " drar fram och " hjälper " - med t.ex räcken och ledstänger....
En äldre människa som litar på att stödet håller kan ramla och skada sig riktigt illa - om olyckan är framme....
Några rekommendationer skriver JAG inte.....och lär inte bli ombedd att göra det heller....