Man brukar kunna ...

bli gråhårig över en natt - sägs det...

Jag har ingen erfarenhet av det - för mina vita och grå strån har kommit ganska stilla smygande.

Att jag i fjol hennade håret har inget med ålder - eller chock - eller desperation att göra, men idag har jag tillbragt en god stund i duschrummet - beväpnad med sax , rakblad och ...hundarnas trimmer...

En stundens ingivelse - eller egentligen behovet att korta av pannluggen - gjorde att årets hårmode i stugan heter  "Cotcot Stripes"...

Jag FÖRSTÅR att kvinnor som har KORT hår helst och oftast går till frissan, för det ÄR svårt att samtidigt hålla i hår, spegel,sax och därtill  göra allt saxande spegelvänt...
TRIMMERN var alldeles för snabb och surrandet med den i nacken resulterade i ett " hack " i kalufsen, så den förpassades snabbt till arbetsbänken....

Brukar egentligen aldrig få håret riktigt färdigt förrän det igen är dags att klippa, så det blir väl aktuellt att dölja striporna under nån scarf en tid framöver ...

I synnerhet om nån oväntad gäst dyker upp...inne..


Man KUNDE ju gå till frissan (* och be dem korrigera, men ... av gammal erfarenhet vet jag att det inte blir något " bättre " av deras saxar .

JÄMNARE nog, men jag eftersträvar inte JÄMNHET....

Who cares : håret växer ut igen - faktiskt som ogräs här i torpet/huset...

Om fyra månader har cirkeln slutit sig - och pannluggen skall kapas ...osv....

Det KÄNNS skönt just nu - och det är det viktigaste för mig....

Sen får folk säga vad de vill och ha roligt....om de vill ...

Det bjuder jag på  :)



(*
Det är ca 4 år sedan jag besökte byns frissa - inför ett barnbarns dop...
Det kostade TVÅ äppelträd !!!

Stillsamt leverne påbjudet...

D.v.s i en till två veckor skall detta virrpannehushåll bildlikt hålla sig på mattan, inte hoppa och inte busa...

Vi var - som avtalat - hos veterinären i dag...

Onna full av energi och lycklig över folkmängden - assistenter och blivande sådana + vår fina veterinär M...

Kopplet bort för koll av rörelserna, undersökning på förhatliga britsen och sedan röntgen....Den nedsövning som M förberedde viftades bort av Matte - som VET att hunden är lydig och KAN ligga stilla bara Matte är med...

Det gick också alldeles bra - både i den v-formade "vaggan" och liggande på sida på hala britsen...Svansens glada viftande  måste dämpas för att metallbrickan med " koordinaterna " inte skulle flyga ut i periferin - dagens svåraste uppgift :)

KLART att en nedsövning hade varit av nöden - och godkänts av krångliga Matte - OM man misstänkt något ännu allvarligare - inför en operation...

Också mr. C klarade sig osövd vid den röntgen som skulle kolla hans höfter då han var ny i huset 2009 - och ännu var EVENTUELL faderskandidat....Detta innan vi kände till hela hans bakgrund = resultat av syskonkärlek. ( I hans papper stod det bara : kivesvika/ testikelfel )

Nå - Onnas bilder blev bra och diagnosen : försträckning/ eventuell ruptur i en del av korsbanden i vänster knä...
Matte VAR inte hispig i onödan...den här gången....


Så - inget stoj, inga hoppanden - baaara luuugn och ro och " värdigt beteende " i minst en vecka - upp till två....
Ut bara på " ettan och tvåan "....

Matte har fnattat runt och riggat upp en skiva som hindrar upphopp i sängen, placerat torkställningen framför favoritkistan med skön dyna,  lagt en upp-och-nedvänd köksstol i korgstolen och byggt en trappa till den ganska låga soffan.....

Nu BORDE vi ha läget under kontroll....

Härliga vännen som skjutsat oss gjorde pitstop vid butiken så Matte har ...kaffemjölk, mat och bröd till första veckan....

Tack-tack för hjälpen !

Ödets ironi ???

Det här med att " aldrig få vara riktigt glad - utan att det HÄNDER något...."

Vaknade tidigt i morse, pigg som en marsbjörn, men - säg vem som inte piggnar till efter en rejäl balja kaffe...

Eftersom hundarna gärna kommer ut åttatiden på morgonen - trots att de besökt gården redan tidigare - följde de i mitt kölvatten då jag gick med skottkärran till vedlidret...

Lastade kärran ganska full, högg lite tändved av en björkklabb och tog en gammal ( antik ) papplåda med texten Anttila på sidorna till extra tände.... 

Vi har = JAG har inte eldat bastun på någon vecka, så det fanns mycket snus i bastun...Musfällan bakom en av bänkarna var tom, men jag fällde en pappskiva rakt i den så den slog fast då jag förintade papplådan....
Nå, bra så - då går ingen hundnos i den i alla fall....

Då det brann sakta och förnuftigt i båda eldstäderna, gick vi upp till huset för att tända en brasa där också.

Då var allt ok, men då jag efter följande "resa" ner till bastun kommit in till vovvarna haltade Onna rikigt betänkligt.... Hon stödde inte alls på vänster bak.

Jag släppte naturligtvis allt jag hade i händerna - ämbare, tändved, handskar och kastade av mig jackan - för att se om jag skulle hitta någon SYNLIG orsak till det ömkliga linkandet...

Inga speciellt spruckna trampdynor, inga trasiga klor, ingen ömhet i vare sig vrist, knä, höft eller rygg....Inga stickor nånstans - som ju kunde ha vara fallet efter vedliderbesöket...

Inga kvinkanden heller - och då är hon allmänt känd för att vara väääärldens  dramaqueen...MINSTA lilla tova utlöser i utredningsskedet ömkliga tjut och ett sakta påtramp - där Mattes fot registrerat svansen innan ens behåringen på denna minskat volymmässigt - leder till vargayl....

Men - gå på benet ville hon inte alls och vinglade nu lite som följd av det nya gångsättet -på tre ben....

Efter en stund kollade Matte oroligt ännu en gång....
och slog  numret till veterinären.

OM det inte är bättre i morgon så kan ni komma och visa upp er, sade vår fina veterinär, som VET att Matte är lite hispig då det gäller djuren...

Hon hade många förslag på olika möjliga "fel"...
Allt mellan försträckningar och benbrott....

Matte lovade ta kontakt igen och började fundera på allt mellan bankkonto och transport....

Visakortet visade sig vara beredvilligt sinnat, likaså den kompis som skall till " Stora Världen " i morgon...


Så, nu skall sjuklingen hållas stilla och inga länkar äga rum förrän haltandet slutat...

Matte försöker rekonstruera dagens händelser....

Hunden har inte krockat med skottkärran, inte halkat så Mattes argusögon skulle ha noterat, inte blivit fast mellan transportpallarna i vedlidret...

Hon KAN ha hoppat galet medan Matte var i bastun och förde vatten och mera ved dit....

Men....ingen vet och hunden berättar inget....


JUST då det blivit såååå skönt ute - och Matte kunde ha tagit lurvtassarna på en ordentlig promenad - ren efter bastun och i strålande solsken....

Äsch...


( to be continued )

Kom att tänka på ett gammalt uttryck

nämligen :
" Det man lämnar bakom sig har man framför sig...."
( Egentligen en rak och rå översättning av ett finskt ordstäv :" Minkä taakseen jättää, sen eestään löytää...)


I mitt fall smälldes i förrgår och idag våta handdukar i ansiktet på mig - då jag fattade HUR ofta JAG varit otacksam  - eller säkert VERKAT vara det....

Virrigt ???? Jo, men ibland måste man skriva av sig....Trots avsaknaden av synlig logik och utan att nämna position / personliga pronomen / objekt eller status :)

Sedan maj i fjol har jag försökt påverka " situationernas gång " - regelbundet oregelbundet utan att vinna gehör....

" Det måste komma från en själv " har varit svaret....

Nå - nu då bollen ÄNTLIGEN kommit i rullning är det gnissel att allt går för LÅNGSAMT.....

KAN man säga åt folk att de ska ta tummen ur ????

Nej, inte ens jag kan det...

Jag är likadan själv...i viss mån...
Det måste komma en knäpp i den egna skallen - och det är det som känns svårt....



Lika bra att koppla bort telefonen - göra " vit citron " på Skype -och gå till köket och provgro frön/ fröer....( Eller ringa ÄNNU ett samtal, sätta sig i en bil och ta tag i saken  - den som har en bil...  )

I hopp om att " nånting " skall gro - spira - växa - rätta till sig .....

Salladsfänkål, stånds, selleri, vänskap, vaxbönor, mörk stockros, hälsa, lavendel, echinops och 22 andra är inlindade i fuktigt returpapper och lagda på torkolla över den varma köksspisen för att eventuellt komma igång....

Men nu skall vår trojka snart avtåga till byn - för Fpa har skickat ett välkommet sms....

Det finns odlingshjälp att avhämta på filialapoteket......

DET är jag mycket tacksam över :)

Lat morgon.....

eller kanske aningen seg...

Upp första gången vid femtiden ( åt säkert för många satsumas på kvällen ) och följande uppskutt 06.15 ( då Onna tyckte hon ville ut )

Blev ganska så klarvaken redan vid satsumaväckningen, så jag hade legat och dåsat och väntat på hundklockan. Kastade en blick på den digitala mätaren i duschrummet och konstaterade att det var -10,00 ute och + 10,6 inne....
BORDE inte vara några problem med torr luft i alla fall.

Gjorde hundarnas morgonmat klar ( priplor och grynost ) medan de var ute och hörde snart ivriga tassars stepppande på verandagolvet - eftersom de hörde vad jag gjorde i köket....

Lämnade dem med morgonmålet vid pass halv sju och snabbade mig under de två tunna täckena  där sängvärmen ännu fanns kvar. Vad det är skönt med morgnar då man inte har bråttom någonstans...( D.v.s ALLA mina morgnar är ju sådana VINTERTID )
En liten stund senare hade jag en mörklockig herreman bredvid mig - visserligen fick jag mana honom att svänga på sig eftersom jag HAR några sängregler och den främsta av dem lyder:
INGA rumpor på dynan....
Med en djup suck resignerade han, snurrade några varv och placerade sin stickiga nos vid mitt öra.
Onna rullade ihop sig i mina knäveck och så tajt att täckena drogs upp vid knäna...En liten svalkande/kylande glipa fick mig att dra sängkläderna bättre runt mig..
Somna nu sen :)

Jag dåsade visserligen bort under dubbelsnarkandet, men 07.20 var det stopp...Då stod Onna på tvären över Cocke vid min dyna - med de långa öronen dansande mot mina kinder och svansen glatt vispande : " GODMORGON "

Så - var gör man ???
Jo:
stiger upp, föräras två matbunkar på raken, mera svansviftningar och manar den ivriga damen till lugn tills snabbkaffepulvret förvandlats till latte , två tunna skivor jästbröd fått lite Keiju under tomatskivorna och tomatens ändbitar ...blir hundgodis...
Onna tackas för "faten " och mr C får sin bit efter ögondropparna....

Matte tar sitt kaffe + smörgåsarna och avtågar till morgontv-seansen med den nyaste vispgrötsfärgade snooze-filten under armen....

Med morgonmålet på pallen bredvid soffan och tv:n påknäppt görs dagens första brasa upp.
Onna hämtar telefonen och får stort tack för den ...
Mr C checkar smörgåsarnas kvalitet utan att röra dem....
Han har blivit duktig - om man minns hur han var då vi fick honom...En tjuv utan like - snabb som en vessla - både då det gällde mat som lämnats framme,  bullar på jäsning eller - kylskåpsvaror som exponerats aningen för länge...
Eftersom han nu lägger sig med svansen mot frestelserna - som för att poängtera sin status - får han en bit av ena mackan: DUKTIG hund...

Då jag kommer till soffan och svänger in benen under filten, hoppar båda doggarna upp, men ordet VÄNTA får båda att lägga sig lugnt...
Hinner nätt och jämnt " bekväma mig " till åttans HELA nyhetssändning som avnjuts med latte & tilltugg...och varma hundar på fötterna...

Kan man ha det mycket lugnare ???

Ett lätt, men ganska tätt snöfall kommer att aktivera hela detta gäng så småningom....

Vi gillar snö - och Matte KLÄR sig förnuftigt - enligt vädret ...

Let it snow :)

Smilet blir allt bredare...

ju mindre högen blir på gården....

 Redan i går fick jag in över hälften - uppenbarligen styrkt av kaffe med Fazers blåbärspaj  och påhejad av den vän - en hon - som kom med pajerna och i vänliga, men barska ordalag beordade : KAFFE !!!

 Hon bjöd på den välbehövliga pausen vid köksbordet också, så vi fick en möjlighet att uppdatera det som skett sedan senast.

 Senare - varje gång jag gick ut med lurvtassarna - tog jag ett par bördor av den härliga högen och radade in i vedlidret...
 Den sista omgången blev faktiskt i pannlampans sken - men sedan drogs presenningen över resten och de lätta snöflingorna som dalade över nejden ombads hålla sig och den övriga släkten i styr tills jag var klar....

 Idag har jobbet fortsatt - åt två håll med skottkärran...
Det är ganska enkelt att få upp denna för yttertrapporna och ända in i tamburen. Där radas veden i en fint snickrad ställning för mellanlandning.

 Man får försöka förenkla sina jobb så gott det går, för att undvika gnissel i lederna ..
 Däremot får det gärna knäppa och knastra av klabbarna i köket och Salen - och livet känns lättare att leva...eller åtminstone VARMARE, för jag har faktiskt snålat lite hittills med klabbarna..
 Innetemperaturen är redan sådan att man kan sitta och skriva med upprullade flanellskjorteärmar...

 Som jag konstaterat förut, skulle mitt hus aldrig få något energicertifikat, för isoleringen ÄR dålig enligt moderna normer.
Något jag INTE kommer att åtgärda om inte rätt siffror för med sig ett pengarassel -in på Lottokontot ...
Man får bara finna sig i  att frysa lite på vintern - och HITTILLS har det varit ovanligt milt - med en temperatur som inte ÄNNU underskridit  17 MINUS....


 Pilkhalaren/overallen är i alla fall invigd nu - trots att jag deklarerat att den SÄLJS / byts mot ved, eftersom den är 25 cm för lång i överkroppen...Ett resultat av att det är en overall för KARLAR - och...för att jag borde minska mina maximannekängmått med ett par ämbaren vatten ....
De överlopps 10 centimetrarna  i byxbuntarnas längd är lätt åtgärdade genom uppvikning - och sist och slutligen : vad GÖR det att jag ser ut som en boll i storebrors kläder....( Retorisk fråga - inga frågetecken )
I halaren går jag bara där mycket få ögon kan bevittna fullbordat faktum...

 Hoppas det blir en skön sommar och i väntan på den är jag fullt syssselsatt - som vanligt....( Läs : med fröpåsarna ...)

 Sådde vattenkrasse för en vecka sedan - och den har visat att det INTE är långt till vår.....

 Tänk vad pyttesmå gröna huvud på långa rangliga stjälkar kan vara hoppingivande :)

Välsignade kyla :)

Just det, den kom som en räddande ängel - en uppfattning som säkert delas av fler hundägare ....

Sedan tisdagen förra veckan har huset nämligen varit EXTRA hundbegåvat, då en flock på fyra "släktingar" kom till oss på 10 dagar sisådär...

Att ha 24 tassar att torka efter 5 - 6 dagliga utevistelser på en regnsur och lerig gård OCH ha en av hundgänget som absolut plumsfantast började kännas smått kämpigt...
Men visst fanns det positiva sidor med lervällingen - om man har lust att bena fram sådana :
mina dammsystem fick minsann tummen upp av den yngsta i gänget - som inte bara forsade omkring i mitt " Pantanal ", utan också med stor skicklighet liksom " floppade" sig på rygg i luften för att landa i diverse dräneringsdiken...

Herr C som absolut inte diggar vatten annat än som DRYCK - och som simmar om Matte går i först - sprang storskällande omkring efter unga fröken E -TROTS att han var sekund riskerade att få sig en dusch...
Så han - som varandes en rätt flegmatisk äldre herreman - fick sin motionskvot uppfylld med råge på...

Men - så en morgon kom Herr Bore med väskan packad med minusgrader...

Fröken E rusade fylld av glädje till dammen - som dagen till ära visade sin kallaste och mest avoga sida och motverkade alla plaskförsök å det starkaste...

Minen hos den svarta damen var obeskrivlig :)

Hon fann sig ändå fort och rutschade på isen och krälade på mage - platt som en överkörd groda - överallt där det kommit mer än rimfrost i gräset... Med ett stort och lyckligt labbisleende i ansiktet...

Slut på tasstorkandet - bara ut och sen in - fortare än kvickt då temperaturen kilade sig nedanom -15...
SKÖÖÖÖNT...

Idag skulle torpmor fira en lite försenad tjugondag Knut med lutfisk och sås och naturligtvis poteetär till...SPISEN hade en annan uppfattning om matbehovet och stängde plötsligt av sig...
Efter en snabbkoll av husets övriga elektriska mojänger kom den intelligenta
 " moran " på att det var en säkring som sagt upp sig...
Kläder på - säkringslådan i näven och - ut...i -17 ...
Mätarskåpet finns nämligen på ytterväggen - nedanom köksfönstret...

Första säkringen som byttes var inte den som smällt sin röda hätta av sig - kunde jag konstatera då jag kom in..
Den andra däremot funkade perfekt - trots den SYNBART bristande logiken - för där den skruvades in står det " KÖKET - uttag " och inte där det finns en lapp med texten "SPIS"...

HUR annars i detta hushåll ???

MEN, slutet gott - allting gott, så också den FASTA OCH FINA lutfisk som sakta fått sjuda i väntan på elförsörjningen......

Och - "gubben " i fiskbilen måste få beröm för fin råvara  då vårt " duktiga
 multikunnande  matförsörjningsombud"  nästa gång handlar där :)

säger en tacksam och ...mätt Matte .....

Prepositioner och gamla minnen...

Ibland känner jag mig lite kluven ...då det gäller språkbruk.

Jag älskar rödpennan - så där symboliskt och gläder mig storligen över att få " fast " nån likasinnad för t.ex i MITT TYCKE felaktig svenska... OM det så bara gäller prepositioner...eller ...syftningsfel :)
Samtidigt som jag VET att jag gör många fel själv, alltså...

Det finns ett ypperligt ställe att kolla ord och ordbruk  - www.kotus.fi/pasvenska   - institutet för de inhemska språken...

Nog om detta - återkommer vid behov:)

                                                       ******
I mitt lilla hus sedan fem år har jag en veranda...Ett härligt ställe - vettande  mot norr är den härligt sval om det är hett ute - och ...öppnar man ytterdörren tidigt på sommaren får man in soluppgången som sovel till sitt morgonkaffe...
Där - på verandan  står en utdragbar antik sängstol  - likaså en antik trampsymaskin, en lika antik verktygskista med en del antika verktyg och några nyare...

Verandan är liksom " mellanlandning " - liksom Farstun....

På farstutrappan satte sig husets tidigare ägare " Farbror E " med sitt dragspel och spelade efter arbetsdagen så det hördes över hela byn....
Så brukar jag kalla honom - han som byggt alla mina fyra byggnader med alla dess prång och komulkor  ( Mormor sade alltid " komulka " om små utrymmen...Måste väl googla och kolla :)  )
                                                      *****
Det förra stället/ torpet jag härskade över - i ungefär 7år sammanlagt - låg ca 300m från stranden och det ledde ju till att vi  ( Onna och jag ) var på stranden dagligen...I väder som väder - storm som bleke...
Och stränder är ingen bristvara - på en stor holme :)
Brygga fanns det inte där , utan man klev i båten från strandkanten...
Havsvägen var det ca 10 minuter till butiken - och åkte man landavägen blev det 1,5 timme...
Vi kände snart nästan varje sten och starrgrästuva på våra rundor längs stränderna - jag med kikare för att se om fiskgjusarna häckade  utan att nån störde dem...
Onna lärde sig som liten valp att ligga tyst på Mattes jacka medan tokbollen stod och bara TITTADE..

Ett parti av en gammal landstigningsplats kallas än i dag " Stora Bryggan " - och jag letade en gång frenetiskt efter ens resterna av något träbygge, tills jag fått veta att namnet bara hängt med... Ingen brygga där heller alltså :)

Om detta sedan berott på att bryggan aldrig trivts där eller om ingen brytt sig om att bygga en ny - då den gamla slitit sig i nån storm - det förtäljer inte historien....

 JAG däremot stortrivs här på  "min plats på jorden "
 - även om jag gärna skulle ha havet istället för skogsbrynet mot söder....
Bara dammsystemet blir klart kan himlen spegla sig i vatten - och Matte kan plaska med tårna i ett eget vattendrag :)

GOTT NYTT ÅR 2014

till alla eventuella läsare av denna webbdagbok...

Nyårsaftonen här...Vi drar en slöja av tårar över den....IBLAND är det inte roligt att vara ensam, trots att jag för det mesta njuter av stillhet /radio / pyssel / planering etc..
Igår var - tydligen - en sådan dag...En vän av det kvinnliga könet hade gett ett "halvt " löfte att komma med ägg, varpå jag förberedde med lite tilltugg till kaffet och lite extra städning och...ja...
En annan vän var bortbjuden ..That´s life.....Har man bil så går det att åka bort...

Timmarna tickade iväg och det nya året var det enda som - kom...Inget mer att orda om det..

Idag är det ett nytt år och vi är på rätt sida om midsommaren :)
Jag lade två torkade passionsfruktshalvor i blöt igår förmiddag och idag var det dags att pillra lös fröna. OM allt går bra så har jag långa fina gröna klängväxter med fin bladmassa lite varstans i sommar...
Korpikangas frökatalog kom redan före jul och har i vederbörlig ordning ikryssats....Frågetecken vid såna jag skulle VILJA prova och * framför dem som BORDE beställas..

HAR en massa fröpåsar - oöppnade och halvfulla, frön i glasburkar och kaffefilter, i kardemummarör och kuvert...
2013 såddes inte många sorter på grund av reservdelsbytet och konvalescensen, men - i år har jag inga som helst svepskäl...
SNART blir det dags att provså  några av de äldsta fröna, men lite till skall jag ge mig till tåls....
Skall ha några extrahundar här snart - så - sen efter det blir det enklare att ha kärl med mylla lite varstans...Och  - det hinner bli lite mer naturljus också...

Kom förresten att tänka på ordspråket som lyder " Lika barn leka bäst "...och att DET är orsaken till mitt ytterst ringa umgänge... ( Inte första gången jag tänker på det men...igår slog det till med oväntad kraft ...)
Man ska inte heller läsa andras bloggar om man inte är förberedd på att ha gemensamma vänner...Vissa avslöjanden har kommit att bli som stora hus.....Alldeles i onödan....
Ordet VÄN är också ett tänjbart begrepp i och med de sociala mediernas frammarsch....BEKANT torde vara ett mer relevant uttryck...i många fall...

Smak och tycke skall man inte diskutera - sägs det, men t.o.m det fick jag anledning att "vältra mig sorgset  i "...

Jag har bit för bit - möbel för möbel ytbehandlat  s.g.s allt  LACKAT trä - genom att MÅLA...
och följaktligen fått vissa gliringar om " träets vackra ådring " och hur synd det är att måla...
Tja, jag har ÄLSKAT lackat trä i mitt tidigare liv - t.ex hade jag/vi  i slutet på 1970-talet Puustellis köksmöblemang med många skåpdörrar av glas. Lackat GOLV också...
Man växer ifrån vissa smakriktningar efter att ha sett vad en eldsvåda gör åt lackat trä... Liksom...

Folk reagerar så olika i olika situationer också... Nån annan kanske hade återskapat sin " egen älsklingsstil " efteråt, men jag ville inte det.
Nu vill jag bara ha något som " ingen annan har" ..Något som är " bara mitt"...
Som min säng - vovvarnas och Mattes sovplatå...

Som består av obehandlat naturgrånat sågvirke - precis i mitt tycke...utan lack...

Nästa  projekt blir att förvandla mina trista köksstolar -fabriksmålade vita...
Jag vill ha en glad " sillsallat " i köket - så det ska  bli FÄRG..färg...färg... på stolarna - och vita dynor ..med volanger  :)

 I morgon skall jag riva igång - tycker en
lite sorgsen
ensamvandrare...