Avdelning kryckor och protes.....

På något sätt blev jag genast mycket äldre idag då jag lagt mobilen tillbaks i jeansvästfickan....Eller - mera medveten om min ålder...och alla ålderstillägg...

Min fina läkare hade kollat bilderna som togs förra veckan och kollat om jag beställt en telefontid för att höra resultatet....Det har jag IBLAND kommit ihåg - att jag BORDE....
Men - hon förekom mig...

Det glädjande budskapet var i ett nötskal :
Höftleden är just så skräpig som den känns, så ingen kan beskylla mig för hypokondri. Själv har jag VETAT vartåt det lutat = mot operationsbordet, men försökt hinna med så mycket som möjligt innan dagen D....

Kön BRUKAR vara ca  ½ år  - så någon direkt panik är det inte, men ändå en massa att sköta om.

HUNDARNA skall ha sin skötsel - här hemma - så någonstansifrån skall jag trumma ihop nån "lagom galen" som vill bo här en knapp vecka, elda lite och se att de fyrfota får springa en stund på gården....Helst gå lite längre promenader också....
VEM ????

A) Nån som avtjänar samhällstjänst ?????
Det har ju påvisats att fångar som får ansvaret för djur har lättare att anpassa sig till livet utanför murarna...

B) Nån grönt sinnad civiltjänstgörare ???? Det skulle ju rimma bra med min pacifism och andra värderingar.
Nån som behöver bli botad från sina idealistiska ideer att den/han/hon vill bo på landet utan bil ;)

C ) Någon som länge drömt om en möjlighet som denna ;) och är villig att sköta sysslan mot helpension och varma tankar.....och VILL fixa sin mat själv av det som finns i skåpen ;)))) En överlevnadsövning av stora mått ....

Nå, det löser sig....

Luftvärmepumpen kan ju få visa vad den går för den med - med lite högre gradtal på fjärrkontrollens display än man själv har knappat in...

Den sysselsättande effekten av protesprojektet är ju också uppenbar : de kommunala hemvårdarförmågorna har en tant till att besöka - då hon hemkommit.

För att dessa "flickor" skall kunna komma hit, måste grannen rycka ut med traktor efter snöfall...

Maten kommer hit - icke med "flickorna" - utan som hemkörning från bybutiken - allt efter "invalidens" önskemål....En gång i veckan räcker för de tyngre varorna, eftersom en väninna har redan för en tid sedan anmält sitt intresse att bistå med mjölk till kaffet och annat liknande...

SÄLLSKAP är alltid välkommet....

Troligtvis kommer den grå " tronen " att installeras inomhus - eftersom det kan anses befogat att slippa halka till utedasset med kryckor eller rollator med snöskottaren framför ....

Så - det obekväma hushållet kanske bli alldeles bekvämt ....under konvalescensen ;)

SEN skall det vara normal fart på " råddandet " igen....banne mig....

Jubileumsdags .....

En snabbkoll av fjolårsalmanackan visar att det just I DAG - den 18.9 - är FYRA år sedan handpengen på huset betalades....
Just då var det så mycket annat som hände, att jag inte hann reflektera över min stora lycka med så stor glädje som situationen hade krävt. Det var mera terapi än glädje - ett sätt att komma över grubblerier runt den olycka som drabbat ett av barnen.

Nu vill jag - med ålderns rätt - se lite FRAMÅT, men mest leva JUST NU. Något jag lärt mig ganska nyligen och verkligen kommer att använda mig av  i olika situationer. Är man 63+ så är man ingen tonåring längre...

Så - till saken- med fyraårsjubileet som åsnebrygga....men med  lite osystematiska tillbakablickar...

DÅ - 2008 - hade huset stått tomt sedan många år tillbaka, så  innerfönstren var inte alls uttagna.
Jag slapp alltså den sysslan - som mer än något annat  betyder HÖST för mig...Närapå oåterkalleligt ....Som tranornas sista plogsvansar eller tömningen av växthuset....

I DAG  har det gnuggats ivrigt - med tidningspapper som sig bör, på gammaldags sätt.  Först insidan av de yttre och båda sidorna av  de inre - som tillbragt sommaren i skrubben under vindstrappan...En syssla som nog inte är så älskad, men den är ett stycke kultur och  hör därför till höstens ankomst som rodnande lönnlöv och frostnätter....
En lättnadens suck då alla är installerade och den sista skruven åtdragen- utan  missöden....Ett visst vemod uppstår, men inte alls lika kraftigt som tidigare.
Något av de små barn som bott här har för länge sedan - kanske medan mor mjölkade kossorna - repat det ena österfönstret i ett försök att åstadkomma små rutor i den stora...Gammalt glas, ojämnt, vågigt, flammigt...Ingen fönstertvättares dröm, men man får bortse från små skavanker.  That´s life....Who cares....osv...
Så länge huset inte har större brister - som  fuktskador - får man vara glad.  Vid det här laget hade jag nog kommit på sådana, med min känsliga näsa...Huset luktar "gammalt hus" och det får man acceptera....

Och jag ÄR glad...Taken är omsedda, tegel utbytta, vedlidret städat - för NU börjar det bli slut på veden som fanns. LÄNGRE räckte den än jag tänkt mig, men det går åt oanade mängder då man försöker snuva elbolaget på pengar...
 En trave blivande vedvirke står till hälften åtgärdad framför ladugårdslängan, redo att sågas färdigt....  och slängas in.

Som hobbyverksamhet eller motion får man ta klyvandet av de resterande rundlarna - som av husfar i tiden sågats för att hålla familjemedlemmarna varma.... Ett stycke historia i klabbandet också....

Säger Matte och börjar städa undan skrynkliga tidningspapper, skruvmejslar och annan rekvisita....
Utejobben väntar - och hundarnas längre länk.....

Jobbiga årstider.....

Jahajaaa...så var det höst också enligt almanackan...Helt välkommet egentligen, för gräset växer alldeles oförskämt bra och alla de ogjorda arbetena tynger just nu som mest...( man SKULLE ju ännu HINNA ..)

Trimmern - som inköptes 2009  -suckar och stönar trots att den får byns dyraste soppa...Egentligen "utom-byisk" soppa, vars förnyelseprocess skaffar Matte grå hår....

Hon skall böna, be, baka rulltårta, ta ut pengar (då butikens uttagningsmaskin INTE är kaputt ) - och så invänta "nån" som med bil anlöper gården....med dunken från  " Citttty"....
Här är det ju eko-bränsle som gäller.... liksom....

Efter trettio år av självständigt leverne har man fått svälja stoltheten och BE OM HJÄLP med problem som rör transporter....Något av det svåraste jag så här på raken kan komma på. ( Njaa, det skulle då vara att ensam utan hjälp göra ett spaljetak med fel sorts spik - som skulle vara bara tillfällig lösning tills man med borrmaskinen kan förborra rätt sorts skruvhål - och dessa skruvlika spikar visar sig vara omöjliga att dra ut - efter att man kommit på att taket lutar mot syd-sydost....)
Men DET löser sig...

Innan VINTERN kommer M Å S T E ett tak över vedliderdörren konstrueras - för att undvika arkeologiska utgrävningar då det korrugerade plåttaket släppt ner ett lass tung blötsnö och man VILL ha ved... Varför kan inte folk som bygger UTHUS  redan i planeringsskedet fundera ut att så sker - och följaktligen såga ut dörröppningarna på GAVELN....???  ( Tanken får ett glatt fniss att födas ...för ...ja,  då skulle ju gaveln bli långsida ???? Suck ...Nåja, ÅTMINSTONE vedlidret kunde ju finnas på kortsidan...)

Men - då mitt uthus har sammanlagt ÅTTA dörrar ( 2+2+3+1 ) JUST på långsidan  måste åtminstone vedliderdörren få ett tak...Och säg inte att inte gamla gummor LÄR sig ...
Det dröjer bara fyra vintrar från ide´till planering - till utförande....

Virke till takkonstruktionerna finns - i de ställningar samma gamla gumma spikade på bastuns norrsida - då hon trodde sig klättra upp på byggnadens tak för att sopa barren därifrån - och byta ut spruckna tegel...För tre år sedan... Väl upp vid takkanten fick hon svindel - eller något därmed jämförbart - då ställningarna svajade....Och hunden låg precis under den antagliga nedslagsplatsen, så stegen verkade mer än lockande....

Så, nu skall den största hammaren + kofoten ( bräckjärnet) stoppas i bakfickan och Förhoppningsfulla Matte hoppas att bastuväggarna inte kommer med då ställningarna demonteras....

Få siii nu om det BLIR ett tak.....Ritningar finns - under kalufsen......

Wish me luck ;)