Jubileumsdags .....

En snabbkoll av fjolårsalmanackan visar att det just I DAG - den 18.9 - är FYRA år sedan handpengen på huset betalades....
Just då var det så mycket annat som hände, att jag inte hann reflektera över min stora lycka med så stor glädje som situationen hade krävt. Det var mera terapi än glädje - ett sätt att komma över grubblerier runt den olycka som drabbat ett av barnen.

Nu vill jag - med ålderns rätt - se lite FRAMÅT, men mest leva JUST NU. Något jag lärt mig ganska nyligen och verkligen kommer att använda mig av  i olika situationer. Är man 63+ så är man ingen tonåring längre...

Så - till saken- med fyraårsjubileet som åsnebrygga....men med  lite osystematiska tillbakablickar...

DÅ - 2008 - hade huset stått tomt sedan många år tillbaka, så  innerfönstren var inte alls uttagna.
Jag slapp alltså den sysslan - som mer än något annat  betyder HÖST för mig...Närapå oåterkalleligt ....Som tranornas sista plogsvansar eller tömningen av växthuset....

I DAG  har det gnuggats ivrigt - med tidningspapper som sig bör, på gammaldags sätt.  Först insidan av de yttre och båda sidorna av  de inre - som tillbragt sommaren i skrubben under vindstrappan...En syssla som nog inte är så älskad, men den är ett stycke kultur och  hör därför till höstens ankomst som rodnande lönnlöv och frostnätter....
En lättnadens suck då alla är installerade och den sista skruven åtdragen- utan  missöden....Ett visst vemod uppstår, men inte alls lika kraftigt som tidigare.
Något av de små barn som bott här har för länge sedan - kanske medan mor mjölkade kossorna - repat det ena österfönstret i ett försök att åstadkomma små rutor i den stora...Gammalt glas, ojämnt, vågigt, flammigt...Ingen fönstertvättares dröm, men man får bortse från små skavanker.  That´s life....Who cares....osv...
Så länge huset inte har större brister - som  fuktskador - får man vara glad.  Vid det här laget hade jag nog kommit på sådana, med min känsliga näsa...Huset luktar "gammalt hus" och det får man acceptera....

Och jag ÄR glad...Taken är omsedda, tegel utbytta, vedlidret städat - för NU börjar det bli slut på veden som fanns. LÄNGRE räckte den än jag tänkt mig, men det går åt oanade mängder då man försöker snuva elbolaget på pengar...
 En trave blivande vedvirke står till hälften åtgärdad framför ladugårdslängan, redo att sågas färdigt....  och slängas in.

Som hobbyverksamhet eller motion får man ta klyvandet av de resterande rundlarna - som av husfar i tiden sågats för att hålla familjemedlemmarna varma.... Ett stycke historia i klabbandet också....

Säger Matte och börjar städa undan skrynkliga tidningspapper, skruvmejslar och annan rekvisita....
Utejobben väntar - och hundarnas längre länk.....