Dagen före " Åldringarnas dag " blev det fart....

ALLA officiella dagar och sånt som kattdop och hundfödelsedagar  bör väl firas och  - har man uppnått pensionsåldern, så sitter det kanske inte helt fel med en allmän " åldringsdag "...
Om den sedan uppmärksammas på "rätt" sätt kan väl var och en  fundera på själv..

Den här " själv " tänkte / hoppades / gladdes i stillhet över/  att ens nån av ätteläggarna KANSKE skulle ha - ens på skoj - ringt upp och gratulerat morsan " Gamyldagen " till ära, men så blev det nu inte..

Den enda logiska förklaringen är väl att de INTE anser sina dagars upphov vara så GAMMAL ?
Ho vet....

Nå, detta vårt  HUS kunde VÄL ha firats - eftersom det är 77 år gammalt och skicket därefter, men husmor " släppte sig slöare " än på länge och ändrade den råttfärgade kalufsens status med hjälp av 100 g HENNA....som i sin påse legat några dagar på köksbordet och inväntat lämpligt tillfälle....
Två timmar med i klingfilm inpackad skalle resulterade i totalt mossgrön frisse INNAN  fuskmossan sköljdes bort  och håret fönats torrt...

Ett mer än glatt, närapå YSTERT flabb blev den första reaktionen då spegeln nedtogs från väggen och den f.d råttfärgade kastade blicken i tittglaset...

Polerad koppartråd ...PIGGT så det förslog - och den känslan höll - och håller....i sig...ännu.

Efter drygt två veckor och lika många tvättar har det allra bjärtaste kanske nötts bort, men - trots kommentarer om   " desperata kvinnor " och " jooonå, nu e de ju ....piggare "  - funderar husets härskarinna om det vore befogat att beställa en likadan påse....

GIFTIGARE medel undviks naturligtvis här i det relativt ekologiska hushållet, men HENNA skall enligt inköpsstället INTE vara farligt..

Inga allergiska reaktioner har hittills uppdagats och då är matte ganska så känslig för kemikalier både till kropp och själ...


Plats för reklam ???  I samband med hennaköpet beställdes också något för mig helt nytt : schampotvål - i bit - med ringblomma ... Ekologisk INHEMSK  certifierad  " Flow-kosmetik " med     " nyckelflagga" på banderollen....
Dryg - mjukt och rikt löddrande och milt väldoftande tvål på 90 g...

DEN var en positiv överraskning .....

Den OCKSÅ :)

En viss rädsla har infunnit sig ...

....nämligen att förlora minnet - eller att inte förstå  a) egna texter och  b) att ta till sig kommentarer som ges av andra ...
HOPPAS att få en HÅRD vituell spark på ben eller annat  den dag jag påstridigt och envetet hårdnackat upprepar mig själv - TROTS en mängd kommentarer som påbjuder skivbyte..

FÖRSÖKER  att vara SNÄLL - trots några beklagliga urspårningar -och att åtminstone inte racka ner på människor som är äldre och har sorg...eller några andra överhuvudtaget....( Ångrar djupt att jag gjort det ... för det HAR jag...)
Det kräver ju en viss social mognad - som jag ÄR dålig på - och - hmmm.. en viss mental balans och empati....

SVÅRT - med snudd på omöjligt - är det självfallet att alltid komma ihåg allt. OCH - eftersom man obönhörligen BLIR äldre, ökar  risken för glömskor ... I synnerhet  OM man har naturlig/ nedärvd/ medveten fallenhet för selektivitet i minnesfunktionerna...

Vissa saker som toapapper har ännu kommit hem innan det blivit akut nöd - och några större lager kan man inte ha här i mitt hus - isynnerhet inte på Dasset, där mössen TROR att de skall härja fritt...
Några " glömskor" har resulterat i rivna rullar - men nu har jag pappret i en väggfast vattentank av zink - utom räckhåll för de små liven - som hämnas genom att tugga sig genom de blommiga tapeterna...
En världslig sak ....

Likaså FÖRSÖKER jag att hålla det jag lovat - och det är ju enkelt om man inte lovar något alls...

MINNS inga löftesbrott så här på rak arm.....Inte heller att jag skulle ha lovat något...

Påminn mig gärna om jag - tappat minnet ...

Här i hus med mig har jag en ypperlig liten " POST-IT " ersättning - i form av den yngre svansviftaren ...

Här glöms varken promenader eller mattider....Och det verkar banne mig som om hon visste NÄR det skall laddas in mera klabbar i vedspisen ....

MEN - om Matte lämnat en elplatta på efter matlagningen blir det absolut inga reaktioner förrän Mattes egna näsa säger till...

Kanske bästa att lita på den så länge lurvtassarna inte lärt sig ????

Blogg eller dagbok :)

Jag har fått en kommentar att det jag skriver inte är en blogg, utan en dagbok...

Ok...whatever....Inte tror jag ju att nån läser det jag skriver heller- och jag fattar egentligen noll av det " statistiken " försöker berätta ..
Läsare i USA ???? Vahhh ??? Knäppelunda ändå :)
Och räknas jag själv som läsare ???? ( Fniss )

Hur som helst - så här kan jag inte fortsätta...BORDE ju ha en glossy glossy bloggsida med fina bilder och ge mig attan på att vara ROOOLIG...Men - en dagbok är ju mera som ett forum för den skrivande att ventilera sina tankar - så....

Jag har vissa svårigheter att uttrycka mig verbalt - och ännu större svårigheter att " hålla i tråden " i tal...
DÄRFÖR skriver jag...Texten löper utan att jag egentligen behöver (???) tänka och inget blir bättre om jag försöker korrläsa och skriva om....


Det om detta ....

Idag har höstens ankomst " slagit mig i skallen " på allvar  - vilket resulterat i ett frenetiskt omkringfnattande - som kanske verkat oorganiserat ( sån ÄR  jag ju ...) MEN som till syvende och sist ändå resulterat i några korgar huggen och inburen ved, två trädgårdsstolar + ett bord inkånkade , de  about 10 st mattor som först legat i ett skjul hela det gångna året och  -som jag i ett anfall av uppredningsiver hängt ut för vädring - har nu vikts ihop och lagts i skottkärran med presenning över...för att eventuellt/nog/säkert/snart bäras upp på vinden för vinterförvaring...

( Denna senaste mening visar väl ganska tydligt att jag klarar av att hålla tankarna samlade då texten ligger framför mig och inte trängs i nån rynka av min ANNARS troligtvs rätt släta hjärna )

Ja, och fåglarna har fått den sista givan av solrosfröna från förra utfodringsperiod.....

DATORN har jag fått startad - vilket kan ses som en stor framgång - efter en webblös vecka..

I förrgår fick jag nämligen en veterinärtid för lurvtassarna och gårdagen blev ju rätt omväxlande :

Väckningen funkade förträffligt : stängde snabbt av mobilens högrealistiska KUCKELIKUUU  06.15 eftersom jag legat och försökt somna om sedan femtiden...
Kläderna på efter en snabb uppfräschning av " nylle o annat " i ett tvättrum där den digitala mätaren stod på 13,3 grader , kaffevatten på, hundarna ut, deras " rådiskort" och plåmsare i den otroooligt smutsiga ryggsäcken, kaffe+ morgonnyheter på stående fot, doggar i koppel och promenad till bussen....Min vana trogen alldeles för tidigt, så vi tassade ända in till byn ( en dryg kilometer ) och väntade sedan med några skolelever på ....skolbussen... Vår enda förbindelse med den verkliga omvärden..
Hundarnas första bussresa - perfekt uppträdande...
Veterinärbesöket likaså utan mankemang och därifrån diverse € fattigare på en snuslänk till butiken-som-skulle-sammanföra-mig med-den-virtuella-yttervärlden...
Efter den givande och - också för hundarna - trevliga visiten på KT ville Matte HEM - vilket betydde att vårt lurviga gäng äntrade en taxi som styrde mot den lilla byn vi lämnat ca 4 timmar tidigare.

Vid hemporten steg jag ut för att öppna för taxin - som bekvämare kunde svänga på vår gård än i den branta  backen. Hundarna släpptes tillfälligt fria,men  kopplades sedan i barnbarnens gröna gårdsgunga, taxin betalades och avvinkades, porten stängdes....
Allt frid och fröjd...tills jag märkte att ryggsäcken hade åkt med mot civilisationen....

Nå...ett samtal till 020202 - en snabb förklaring till den taxi som mottog samtalet - och bara någon minut efteråt hade jag min lortiga ryggsäck ömt tryckt till ....Just det...

Men nu funkar webben - höstregnen måtte komma och- nu skall det ELDAS...

Gåvor av olika slag...

Eftersom jag ju flyttade till ett " färdigt " hem - ett otömt hus - har GÅVOR varit bannlysta här...
MÅSTE få BORT saker - inte få hit dem...
Därför står nedbrytbara naturmaterial mitt hjärta väldigt nära...
MYLLA i säckar, tuppflis, plantor - bara för att nämna några...Att jag sedan vill BETALA dem själv är en annan sak...
Som billös på landet är TRANSPORT av grejer otroligt välkommen ...

En annan sorts gåva fick jag för en tid sedan - en dikt....Inte om kärlek, nej - bort sådana tankar....
Den handlade om nya möjligheter och det kändes som en otroligt fin present.

Idag kom jag av nån outgrundlig anledning att tänka på min alldeles totalgalna  reaktion då syrran ringde till min allra första mobiltelefon och jag frågade :

" HUR visste du att jag var HÄR ???????? "

D.v.s 200 km hemifrån....Tablå.....
Detta 1995...

NU är det ju lika lätt att  " vara hemma"  - även om man råkar befinna sig ett otal antal  kilometer från den egna sängen....
Bevisar det något ??? Kunde man utnyttja det i en kriminalroman ???? Fantasin får vingar...

Internet är en fin gåva .....