torsdag 29 november 2018

En stor dag - Wille fyllde 1 år idag...och lite " hänt i veckan " också..

Dagen till ära - eller av ohejdad lättja... har jag gömt disken i duschrummet för att slippa stressa inför Gummo Y:s ankomst...

Fyllde diskbaljan, sköljbaljan, ett tvättfat och en stor kastrull med det jag BORDE ha diskat - men...inget springer ju bort och jag hann koncentrera mig på annat.

Eldade en brasa i Plåtis, dukade bordet, förde en frustrerad kamp med de fem kronljusen i den  vita förgrenade keramikstaken, var ute med hundarna ....javisst ja - DET hade jag ju inte berättat..

Jo, jag har av olika rutiga och randiga skäl en EXTRAVOVVE i huset -på ca 4 långa månader framöver...Han fyller fem nästa år...

En som det storleksmässigt går ca 4 av ...på EN Wille 😁

Han är en grabb från moder Svea, en tuffing som är van vid stora hundar och stora flockar...

" Han gillar INTE vilda valpar, eller påträngande hundar -annars går allt ..." sade en lite försagd Husse - då han konstaterade ett diametralt faktum vid ankomsten i fredags....

Men, idag har det gått riktigt fint... Alldeles som om S hade förstått att W har födelsedag och det kunde vara på plats med en GÅVA : en "leka snällt-gåva "...

Wille före och S efter ...Runt huset ...över hela tomten...och med ombytta roller...

En syn för ....trötta ögon....

Såpass trötta att bilden blev suddig....

Det HAR varit lite si och så med sömnen, med en till i sängen och ...dessutom med en ny som helst ligger UNDER täcket...
Inte ens mina ljudligaste trumpetstötar har rubbat hans lugn...

I går hittade jag ändå på hur jag INTE ska känna mig som en gäst i egen säng ...och bäddade ner S bredvid mina ben PÅ täcket, men inbäddad i mitt vispgrötsfärgade fleecetäcke...
Han gillar VÅRT täcke - eget medföljde men ratades...

Wille har lärt sig akta sig vid upphoppning, för PÅ moder Sveas små tuffingar ska man inte hoppa...

Nå, klockan 12-ish anlände GummoY planenligt och fann att hon nu har TVÅ hundar som hoppar på sig...En stor ettåring och en fyra gånger mindre och lika många gånger äldre....

Fick igen anledning att säga om "bestämda tag i Willes öron " ....😎

Hundarna fick springa av sig en extra gång innan vi gick in och bänkade oss i köket...

Gumo fick mig absoluuut i tårar med sin gåva : en fotobok med bilder från Willes hela första år !!!!

En VERKLIG  gumorsgåva ... 😍

Hundarna hade nosat sig till att det fanns annat än boken i kassen och tiggde båda två... De fick varsin lång "tuggrem " som försvann lika snabbt i bägge gapen...

Soppa hade jag lovat att bjuda på - och det blev det...
Kaffe med " modifierat hundben " blev det också....och jag var nästan lite stolt över kreationen...

( Gick väl nog upp ett par kilo på kuppen under testbakandet igår , för några riktigt standardmässiga tårtor är inte min melodi...och ...testandet var inte helt kalorifritt...

Det första försöket med nötmaräng -1/3 sats - blev lite för segt, så den typens botten skippades... Det måste ju ätas ändå och äckelfaktorn var stor... )

Så med en mängd rostade faktorer till diverse glutenfritt ändades min privata "bagedyst " *) i går kväll vid 22.30 då tårtan övertäcktes av salladsskålen på verandan och folk och fä kunde slänga sig i slafen....

Stängde av lv-pumpen som stört mig natten innan och...stoppade som sagt om S där han fick ligga ostört närmast väggen och...se : vi sov som snälla barn ändå till ...sju...

Då skulle jag ju ändå upp för att " hinna med soppor och dekorationer " - för att inte tala om dusch....

Kom på att jag i det +7C ° varma utrymmet hade båda friskluftsventilerna vidöppna och DET avhjälptes nu -  då det utlovats hårda vindar och allmänt busväder...

Efter duschen knäppte jag på varmluftsfläkten som jag brukar ha påknäppt  MEDAN jag skurar mig...

Bra att inte slaviskt följa sina rutiner ???

Så här såg tårtan ut :
Grädden fick man skilt och tranbärsgele som sötbrytare..

En ABSOLUUUUT härlig gåva ❤️❤️❤️


Nu ylar vinden utanför, lv-pumpen andas ännu en stund och kan sedan stängas av till natta...

Varmt är det  i huset efter idog eldning och ett gårdshopp ska vi ännu göra - vår lilla omaka trio 🤡😇😁 - sen är det nattinatti IGEN....

Dagarna bara rusar....


*) Om ni inte sett det danska programmet så har ni gått miste om mycket...
Den sjuttonåriga killen är f e n o m e n a l ...

https://www.dr.dk/mitliv/set-i-tv/verdens-yngste-bagedystvinder-jeg-ser-bagning-som-en-sjov-hobby

lördag 17 november 2018

17.11 2018 Vädret påminner om april och jag känner mig " lantligare " än vanligt..

Eftersom Wille  inte fick nån långlänk i går, utan bara en sen runda ner till sopis och hem längs landsvägen*) så kompenserades han idag med butiksrunda...

Den är för allt i världen  inte så lång den heller, men han springer på gården ( 3000 m2 ) och då skulle ni se med vilken fart...OCH så går vi ju postlänken också...

Hur som helst : det blev en givande promenad och vi träffade snälla tvåbenta hundvänner som pratade vackert och krafsade skönt..och vid hemkomsten blev det  ännu ras och stoj med Matte som ännu hade ryggsäcken på ryggen...och den tunna dunjackan knuten runt midjan..
Som vanligt hade jag hett redan halvvägs till byn och fick ta jackan av mig ...

En hund med lång tunga läskade sig vid skottkärran med regnvatten ur ett för ändamålet nedlyft bastuvattenämbar...
Sen gick vi in..

Varorna på sina respektive platser, matlagning och en stunds vila.

Rutin, men inte alls fyskam att vila lite mellan varven...

( I synnerhet efter en vecka som vi tillbragt mycket i " Stora Byn " på olika " Wille-träningsställen " - bl.a det sprillans nya café LUXIA i gamla apotekslokalen och Pattes Pasendo....

Jag är så glad att vi ges möjligheten att öva medan vi med Willes GummoY  😍 intagit mat och kaffe ...)

Två timmar efter hemkomst gick jag ut ensam..direkt efter "den långa väderrapporten "

Då var Willes Sjölaxkött dumpat i en kastrull med kallt vatten på spisen, så jag visste att det blir bara en kort stunds jobbade...
Lite vedinkast (  så den digra högen minskar)  innan tupptunnan lirkades från sin plats  och den nya - f.d regnvattenstunnan- förbereddes med nät i botten och några stora taktegelbitar för att hålla nätet på plats..

Sen var jag säker på att köttet kokat färdigt och hunden gärna skulle komma ut..
Brydde mig inte om att se på klockan..

Lyfte ut köttkastrullen  på verandabordet innan vi tillsammans gick ned i köksträdgården där Wille - med mitt lov - grävde upp de två sista oblommade blomkålsstånden och serverade sig själv en superb lunch...

Odla.se visar HUR skörden borde ...

Jag vände jorden i tre land och var nästan på väg efter några ämbar kompost då jag tänkte att det KAN vara bättre att göra just det då hundrackaren är inne...

Så vi kastade in lite mera ved i vedlidret, bar in lite mera ved för husuppvärmning - och sedan  plockades snöskoveln ut från vedlidret och jag  busade med den så jag  fick fart på hunden, som sprang som tokig flere varv runt växthuset..

Om han mindes sitt eget hus med skottaren från i vintras vet jag inte...
DÅ rymdes han i den...

Sen förbereddes stocksågning med att bära den f.d bastubänken / trappan-till-laven fram till vedliderdörren och så  tankades den oljetorra motorsågen..

Bästa kombibocken..Patenteras !!!

Två damer promenerade plötdligt fridfullt  på vägen och blev så utskällda att jag måste blanda mig i oljudet och blev en stund vid porten, bekvämt hängande över den medan vi pratade om pensionärsliv och hundar..

Wille in och jag ut...

Inget förklarande behövdes, men jag sade i alla fall att jag ska såga ved och " kommer snart.."

Och sågat blev det..Lite mer än hälften av de stockar som jag burit /kärrat upp från avverkningen vid bastun och slängt in i vedlidret i skydd för regn..

Då jag sedan ställt bort sågen i Snickisgången - brandsäkert på betonggolvet - rullat upp elledningarna- slängt in de nysågade rundlarna i vedlidret tog jag en full sats ved i famnen och gick in med den...

Wille ut igen på inspektion, själv satte jag mig på trappan på ett sittunderlag som jag tovat ullen till för snart 15 är sedan och sedan sytt och pysslat ...för att det lilla barnet skulle kunna delta i Skogsmulleverksamheten i dagis och ha sitt fina famounderlag under rumpan...Ett elefanthuvud på ena sidan och sitt namn på andra..Ett unikt sittunderlag...
Jag var sååå stolt över det...( Och det har jag berättat nån gång ..)

Att jag själv har det är en lång story..

Alla mödrar gillar inte ... hantverk...trots att detta berömts i kretsar som kan uppskatta sådant...

Man lär sig att inte göra några gåvor -eller ens köpa några...

En stund satt jag och kopplade av mentalt och kroppsligt innan jag tog den sista vedbörda för dagen på armen, drog pressun över högen och slängde några tegelstenar på så eventuell vind inte skulle rycka i den...

Hund och matte in...
Matte på sängen och hunden på köksgolvet...

" En liten stund bara"  blev ..denna text utan bilder...
Men asterisken *) uppe i början av inlägget...står för foton som jag tog i går kväll och ETT ska ni få er till livs :

Vackert eller vad ???



I natt blir det stjärntittarväder och det utlovas ca 6 "stjärnskott " i timmen - alltså inga stora svärmar, men roligt i alla fall...

Månen har vaknat ovanligt tidigt idag så den går visst bestämt sig för att störa tittandet...


Här är en helt onödig stjärnkarta..Ni vet säkert allt redan 😘


Nu var det allt för denna gång ..

Ska se på lite naturprogram på plattan / Arenan medan jag njuter av den sista glöden i Plåtis...

Ha det gott och - få inte nackspärr om ni kikar mot himlavalvet...🤗





lördag 10 november 2018

I dag blir inlägget lite annorlunda...Språk och moral..Löften och svikna sådana..

Kunde man inleda med att konstatera kanske - med ett retoriskt :
Man kan flytta hur många gånger som helst, men aldrig " resa från sig själv "...

Orsaken till detta påstående kommer sig av ...en viss " mycket begränsad språkstrid..."

 Här i vår lilla by med en rätt klar majoritet finlandssvenska invånare GÅR väldigt mycket på svenska...

Wille och jag var idag -lördag upp/ner till vår bybutik - egentligen för att ha ett promenadmål - och stötte på parkeringen på en uppretad finsk ..människa...

Orsaken var nu - denna gång - att Västanfjärds Byaråd hade lagt fram namninsamlingslistor ...enbart på svenska...

Den finskspråkiga hade undertecknat efter att ha fått syftet förklarat för sig, men ...blivit så uppretad att hen nu hotade gå in tillbaks och ta bort sitt namn...
Vidare sade hen att hen går " trött på hela språkfunderingen och tänkte flytta till något ställe med  finsk majoritet "..

Synd, för tidigare hade jag fått känslan av att "typen " under åren ändå mjuknat och t.o.m yttrat några ord på svenska...

TROR bara att grundorsaken inte är språket, utan helt något annat - som det då " inte går att resa ifrån " ...

Mer kan jag inte här och nu ta ställning till fallet utan att det blir för klart vad/ vem / var/ hur...osv


Hade skrivit upp TVÅ varor på min lista ...som jag lämnat på köksbordet, så jag plockade 2 små burkar mjölk i korgen, grädde, grynost, en Reissumies ( Dvs surt bröd i bekväma rundlar ) och ..eftersom det är Fars dag i morgon :  en burk glass utan palmolja...

Har ju ingen "släktfar " här i min förskingring, men jag behöver ju inte gå miste om firandet i alla fall...
Glass duger dessutom bra som tårtsubstitut...
En observant läsare kan..läsa ut lite annat än glassorten  😁

På väg ut genom dörren kom en glad dam mot mig och smålog glatt då hon sade:
" Han är så duktig, din hund... Han hoppade inte alls mot mig, viftade bara på svansen "..

Manna för matteöron...

Väl ute på parkeringen igen träffade Wille och jag ett äldre par som just steg ur bilen...

Mannen tycks vara en stor hundvän, för han kom sin vana trogen och hälsade på Wille...och Wille var såå glad och betedde sig sååå bra..
Han backade in sin lurviga lilla ända mellan mannens fötter och bara nibblade helt sakta på hans fingrar...

Med lätta steg gick jag hemåt med min lydiga hund, som faktiskt dag för dag mognar i vett och sans ...

Däremot mognar hans valppäls väääldigt långsamt och hans hjässa kröns ännu av en massa onödiga lockar...

Vi hade därför  en trimningstid i torsdags  på Öns yrkesinstitut... Eleverna där utför en mängd hundvårdsbetonade arbeten och vi verkade plötsligen vara särskilt efterlängtade..

Från att det telefonledes endast / enbart / uteslutande skulle röra sig om NOPPNING av lättlossnande valppäls och en mjukstart hos främmande hanterare ( !!! ) BAD  handledaren att eleverna ytterligareskulle få tvätta av Wille och raka hans öron och bringa -
" eftersom en cockertrimning JUST nu skulle passa sååå bra i deras program "..
Förutom noppningen...alltså...

Och efter att jag poängterat att rakandet / maskinanvändandet FAKTISKT gällde BARA på dessa två delar av hunden  och ryggen  INTE fick utsättas för annat än PLOCKANDE...avlägsnades jag till elevmatsalen " där jag kunde få sitta och vänta "...

Efter en timme vandrade jag tillbaks för att kolla att allt gick bra...

Möttes i korridoren av små olyckliga ljud från min hund...och ställde mig för att lyssna om de skulle upphöra...utan att han hörde mig...

En flicka kom gående därifrån och i stilla viskande ton frågade jag om det var problem och att jag faktiskt inte ville att hunden skulle " pinas " denna första gång..

Snart kom handledaren också för att prata med mig och ...berättade då vad de hunnit göra...
Den tråkiga sanningen kom ju fram då hon sade att de hittills hunnit tvätta Wille och ....fått ryggen färdig...
" Från huvudet lossade det inte så vi avbröt försöken då huden rodnade "...

Sade att det ju uttryckligen skulle tas bara LÄTTLOSSANDE här...

Med FURMINATOR hade de fått såå bra bort på ryggen sade hon..och då..brast det nästan för mig...
Efter att jag hasplat ur mig min stora frustration eftersom inget hade åtlytts sade hon att jag  - mot alla regler - skulle få komma med och titta ...

Där stod en såå snäll hund i kort koppel på trimbordet... Ingen direkt panik syntes så  jag hälsade bara kort på honom och  löste upp kopplet...
Inte såg han lycklig ut heller...Stackaren..

KUNDE ha skrikit då jag såg de BLÖTA hårmassorna på golvet och hundens högröda ögon...men fann mig inför eleverna som helt tydligt inte vetat om tågordningen i en trimning...

TVÄTTAR MAN SÅ TORKAR MAN  pälsen innan man gör något annat...En blöt päls töjer och blir inte bra...

De hade klippt tasshår på tre tassar, och där är det ju ändå " förnybara " här, så jag lät dem göra "klart" den sista tassen...
I samråd med elever och handledare  visade jag sedan hur öronen och bringan skulle rakas och de fick turas om...

Deras apparater är ju bra mycket bättre än mina, så...

Summan av hela förskräckelsen blev ju att jag avskrevs all betalning och vi avlägsnande oss utan att jag höjt rösten och " skämt ut " mig...

Willes väst var två nummer för stor då vi gick mot byn - för dessa olydiga typer  hade ju tagit all den härliga och synnerligen behövliga bottenullen av hans rygg ...
PRECIS mot all instruktion...

Men..på kvällen - då jag legat en lång stund med den helt vansinnigt behandlade  hunden ömt sluten i min famn - författade jag ett mejl till yrkesinstitutet...

Hotade med att publicera mejlet i min blogg, men nöjer mig nu med att bara avreagera mig så här ..ärligt och aningen .. återhållsamt...eller så ...mindre återhållsamt...Beror på hur korr.läsningen artar sig -eller urartar...

Han fick den " utlovade köttpastejen " på " Bagaren " och jag åt en Svenska Dagen-bakelse till mitt kaffe...

Det behövde vi bägge två...och han betedde sig såå bra där också...

Ibland skulle jag vilja lägga mig ner och skrika och sparka - som då jag var tre år och ... fick åka till Högholmen trots att färjan slutat gå för säsongen...

Där gjorde mina föräldrar en miss i uppfostrandet av mig...

Man måste lära sig att " löften inte alltid går att uppfylla " ...och " motgångar inte ska kompenseras med sötsaker " ..

Hundar ska man vara ÄNNU MER logisk med...

Och ...jag lärde mig att jag MÅSTE hålla på mig och visa att jag faktiskt menar vad jag säger..

Med facit i hand vet jag ju att jag borde ha sagt nej till trimningen  - senast i det skedet jag blev bortmotad...

Hoppade i det längsta att den fördömda FURMINATOR-maskinen inte skurit AV hårfällen, utan "  bara  rivit lös " bottenullen...och att Willes päls ännu ska bli bra...

Men...tyvärr är det ett faktum att det blev ett totalfiasko...

Den stackars Mr.C var kortklippt då han kom och sommartid såg han ut så här..


Detta inlägg har skrivits med en sällsynt frenesi...och under ovanligt häftiga trummande mot skärmen...

Stärkt av adrenalin och -  en gudomligt god soppa på kosvans .. kanske..

Nu är det REDAN mörkt ute och man kunde ju ondgöra sig över visarvridandet ännu, men ...Jag ska spara energi till att reda upp köket lite ännu...

Wille fick gnaga på den största svansbiten som förmiddagsgodis innan byalänken - OCH gnaga köttet av de kokta bitarna...
En ypperlig träning i att "ge bort " och " akta fingrarna " ..

Jag är sååå glad över min hund - något som helt säkert framkommer i all text...

Lägger in ett gammalt foto från februari - bara på skoj och ..för att det inte väcker nån förargelse...och därför är bra att avsluta med..

Ha  det gott alla ni som firar era fäder ...


Här var han inte gammal ännu 😍