lördag 10 november 2018

I dag blir inlägget lite annorlunda...Språk och moral..Löften och svikna sådana..

Kunde man inleda med att konstatera kanske - med ett retoriskt :
Man kan flytta hur många gånger som helst, men aldrig " resa från sig själv "...

Orsaken till detta påstående kommer sig av ...en viss " mycket begränsad språkstrid..."

 Här i vår lilla by med en rätt klar majoritet finlandssvenska invånare GÅR väldigt mycket på svenska...

Wille och jag var idag -lördag upp/ner till vår bybutik - egentligen för att ha ett promenadmål - och stötte på parkeringen på en uppretad finsk ..människa...

Orsaken var nu - denna gång - att Västanfjärds Byaråd hade lagt fram namninsamlingslistor ...enbart på svenska...

Den finskspråkiga hade undertecknat efter att ha fått syftet förklarat för sig, men ...blivit så uppretad att hen nu hotade gå in tillbaks och ta bort sitt namn...
Vidare sade hen att hen går " trött på hela språkfunderingen och tänkte flytta till något ställe med  finsk majoritet "..

Synd, för tidigare hade jag fått känslan av att "typen " under åren ändå mjuknat och t.o.m yttrat några ord på svenska...

TROR bara att grundorsaken inte är språket, utan helt något annat - som det då " inte går att resa ifrån " ...

Mer kan jag inte här och nu ta ställning till fallet utan att det blir för klart vad/ vem / var/ hur...osv


Hade skrivit upp TVÅ varor på min lista ...som jag lämnat på köksbordet, så jag plockade 2 små burkar mjölk i korgen, grädde, grynost, en Reissumies ( Dvs surt bröd i bekväma rundlar ) och ..eftersom det är Fars dag i morgon :  en burk glass utan palmolja...

Har ju ingen "släktfar " här i min förskingring, men jag behöver ju inte gå miste om firandet i alla fall...
Glass duger dessutom bra som tårtsubstitut...
En observant läsare kan..läsa ut lite annat än glassorten  😁

På väg ut genom dörren kom en glad dam mot mig och smålog glatt då hon sade:
" Han är så duktig, din hund... Han hoppade inte alls mot mig, viftade bara på svansen "..

Manna för matteöron...

Väl ute på parkeringen igen träffade Wille och jag ett äldre par som just steg ur bilen...

Mannen tycks vara en stor hundvän, för han kom sin vana trogen och hälsade på Wille...och Wille var såå glad och betedde sig sååå bra..
Han backade in sin lurviga lilla ända mellan mannens fötter och bara nibblade helt sakta på hans fingrar...

Med lätta steg gick jag hemåt med min lydiga hund, som faktiskt dag för dag mognar i vett och sans ...

Däremot mognar hans valppäls väääldigt långsamt och hans hjässa kröns ännu av en massa onödiga lockar...

Vi hade därför  en trimningstid i torsdags  på Öns yrkesinstitut... Eleverna där utför en mängd hundvårdsbetonade arbeten och vi verkade plötsligen vara särskilt efterlängtade..

Från att det telefonledes endast / enbart / uteslutande skulle röra sig om NOPPNING av lättlossnande valppäls och en mjukstart hos främmande hanterare ( !!! ) BAD  handledaren att eleverna ytterligareskulle få tvätta av Wille och raka hans öron och bringa -
" eftersom en cockertrimning JUST nu skulle passa sååå bra i deras program "..
Förutom noppningen...alltså...

Och efter att jag poängterat att rakandet / maskinanvändandet FAKTISKT gällde BARA på dessa två delar av hunden  och ryggen  INTE fick utsättas för annat än PLOCKANDE...avlägsnades jag till elevmatsalen " där jag kunde få sitta och vänta "...

Efter en timme vandrade jag tillbaks för att kolla att allt gick bra...

Möttes i korridoren av små olyckliga ljud från min hund...och ställde mig för att lyssna om de skulle upphöra...utan att han hörde mig...

En flicka kom gående därifrån och i stilla viskande ton frågade jag om det var problem och att jag faktiskt inte ville att hunden skulle " pinas " denna första gång..

Snart kom handledaren också för att prata med mig och ...berättade då vad de hunnit göra...
Den tråkiga sanningen kom ju fram då hon sade att de hittills hunnit tvätta Wille och ....fått ryggen färdig...
" Från huvudet lossade det inte så vi avbröt försöken då huden rodnade "...

Sade att det ju uttryckligen skulle tas bara LÄTTLOSSANDE här...

Med FURMINATOR hade de fått såå bra bort på ryggen sade hon..och då..brast det nästan för mig...
Efter att jag hasplat ur mig min stora frustration eftersom inget hade åtlytts sade hon att jag  - mot alla regler - skulle få komma med och titta ...

Där stod en såå snäll hund i kort koppel på trimbordet... Ingen direkt panik syntes så  jag hälsade bara kort på honom och  löste upp kopplet...
Inte såg han lycklig ut heller...Stackaren..

KUNDE ha skrikit då jag såg de BLÖTA hårmassorna på golvet och hundens högröda ögon...men fann mig inför eleverna som helt tydligt inte vetat om tågordningen i en trimning...

TVÄTTAR MAN SÅ TORKAR MAN  pälsen innan man gör något annat...En blöt päls töjer och blir inte bra...

De hade klippt tasshår på tre tassar, och där är det ju ändå " förnybara " här, så jag lät dem göra "klart" den sista tassen...
I samråd med elever och handledare  visade jag sedan hur öronen och bringan skulle rakas och de fick turas om...

Deras apparater är ju bra mycket bättre än mina, så...

Summan av hela förskräckelsen blev ju att jag avskrevs all betalning och vi avlägsnande oss utan att jag höjt rösten och " skämt ut " mig...

Willes väst var två nummer för stor då vi gick mot byn - för dessa olydiga typer  hade ju tagit all den härliga och synnerligen behövliga bottenullen av hans rygg ...
PRECIS mot all instruktion...

Men..på kvällen - då jag legat en lång stund med den helt vansinnigt behandlade  hunden ömt sluten i min famn - författade jag ett mejl till yrkesinstitutet...

Hotade med att publicera mejlet i min blogg, men nöjer mig nu med att bara avreagera mig så här ..ärligt och aningen .. återhållsamt...eller så ...mindre återhållsamt...Beror på hur korr.läsningen artar sig -eller urartar...

Han fick den " utlovade köttpastejen " på " Bagaren " och jag åt en Svenska Dagen-bakelse till mitt kaffe...

Det behövde vi bägge två...och han betedde sig såå bra där också...

Ibland skulle jag vilja lägga mig ner och skrika och sparka - som då jag var tre år och ... fick åka till Högholmen trots att färjan slutat gå för säsongen...

Där gjorde mina föräldrar en miss i uppfostrandet av mig...

Man måste lära sig att " löften inte alltid går att uppfylla " ...och " motgångar inte ska kompenseras med sötsaker " ..

Hundar ska man vara ÄNNU MER logisk med...

Och ...jag lärde mig att jag MÅSTE hålla på mig och visa att jag faktiskt menar vad jag säger..

Med facit i hand vet jag ju att jag borde ha sagt nej till trimningen  - senast i det skedet jag blev bortmotad...

Hoppade i det längsta att den fördömda FURMINATOR-maskinen inte skurit AV hårfällen, utan "  bara  rivit lös " bottenullen...och att Willes päls ännu ska bli bra...

Men...tyvärr är det ett faktum att det blev ett totalfiasko...

Den stackars Mr.C var kortklippt då han kom och sommartid såg han ut så här..


Detta inlägg har skrivits med en sällsynt frenesi...och under ovanligt häftiga trummande mot skärmen...

Stärkt av adrenalin och -  en gudomligt god soppa på kosvans .. kanske..

Nu är det REDAN mörkt ute och man kunde ju ondgöra sig över visarvridandet ännu, men ...Jag ska spara energi till att reda upp köket lite ännu...

Wille fick gnaga på den största svansbiten som förmiddagsgodis innan byalänken - OCH gnaga köttet av de kokta bitarna...
En ypperlig träning i att "ge bort " och " akta fingrarna " ..

Jag är sååå glad över min hund - något som helt säkert framkommer i all text...

Lägger in ett gammalt foto från februari - bara på skoj och ..för att det inte väcker nån förargelse...och därför är bra att avsluta med..

Ha  det gott alla ni som firar era fäder ...


Här var han inte gammal ännu 😍








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar