Det har spökat några dygn....

och jag har skyllt på än det ena - än det andra...Inte på mig själv ändå...

Hundarna har haft skällkonsert i etapper och det har ju inte gynnat nattsömnen precis. Dagtid är det ok att anmäla folk - och spöken, men nätterna är vigda för sömn. Basta..

Först skyllde jag på pulkan som den ökande vinden satt i rörelse...Plockade ner transportmedlet...

Dunkandet fortsatte...

Tog ned skarvsladden som hängts på väggen för att besökare skulle kunna värma sina bilar inför hemfärd...

Inget resultat ....

Idag stod jag och diskade då jag plötsligt såg något skymta  " runt nordvästknuten "...Trodde först det var en hare, men - dunkandet på väggen avslöjade "spöket"....Harar brukar inte knacka på...

En närmare titt ut klargjorde situationen :

Mätarskåpets dörr hade varit fastfrusen och nu tinat med den stigande temperaturen...

Diskerskan tog en paus i sitt digra jobb, kastade en schal över axlarna, tog stövlarna på föööötren  - och gick ovanligt raskt ut i snöyran för att  förhindra " kortslutningar och därpåföljande husbrand " och vete tipporna vad annat...

Kanske lamporna slutar med sitt discoblinkande efter stängningen - och spökets dunkande likaså...

Och - man stänger mot söder - öppnar mot norr....NU vet jag det också - efter drygt fyra år här....

NU - efter drygt fyra år som husägare...

...blev det aktuellt att KÖPA klabbar ....

Har säkert sparat en mindre förmögenhet  då  vedförrådet som kom med husköpet har räckt så här länge.
" Boden " var faktiskt ganska välfylld av  kraftigt överårig, kruttorr ved som brunnit villigt och bra - och  den har gett god värme. Dessutom fanns det mindre klabbar i det jag kallat " Baklidret " - bakom lagårslängan.

Den klabbade andelen användes först, men under den  fanns en massa stora " rundlar " vars diameter varierat mellan 10 och 50 cm. De var sågade i  "eldstadsmått" - ca 30 cm - och  måste klabbas i olika stora stycken för att få plats i köksspisen  och / eller i kakelugnen.

 På det stora hela har jag med stolthet skött " yxandet " själv - men i somras fick jag manlig hjälp....Oombett ...

Otacksamma jag - som likt en trotsig liten två-åring "VILL SJÄLV "  - har mycket svårt att ta emot en handräckning - om jag inte får / kan / måste betala för den....Svårt att bita ihop ....liksom...VILL klara mig SJÄLV...

Denna hjälp anlände i samband med att ett traktorlass med s.k bakor*  rullade in på gården i höstas....

Krångliga jag hade dikterat några villkor för leveransen - som att det måste vara mer VED än bark och mer torrt än vått....
Här i huset bränns INTE våt eller ens FUKTIG  ved.... Basta....

Vådan av sådant brännande  har stått  fullkomligt klar för mig  sedan min urbana era slutade 1996 - och det har alla sotare poängterat då de gjort sina årliga visiter där jag bott " i mitt tidigare liv "...

Den skorstenstekniker ( ??? ) som gav mig eldningslov då  mitt husköp aktualiserats sade att pipan ser alldeles ny ut och att det är ett tecken på att det eldats RÄTT.  Och då är huset just 77år gammalt !!!

Så - bakorna staplades framför ladugården - nära vedlidret - och skyddades  minutiöst med korrugerad plåt,  plast och en gammal uppblåsbar gummimadrass ( !!! )  under slutet av det som varit den blötaste sommaren på läääänge....Varje gång solen tittade fram revs täckelsen av högen och - tvärtom.....
Hjälparen kom sedan med sin motorsåg och kapade bakorna, som med våra  gemensamma och en gång  inlånade krafter slängdes in i vedlidret - just då hösten retfullt bjöd på sommarhetta....

Av dessa bakor finns det ännu kvar en rejäl hög, men då man som garvad ruralhabitant VET att torr ved  är - eller BLIR en bristvara senare på vintern så gäller det att handla i tid....Annars får man frysa !!!

OCH - det utlovas synnerligen kallt i februari - så det skadar inte att ha klabbarna nära...

Så - nu har matte åtgärdat ca hälften av de 2 m3 som rullade in på gården i dag och kippades framför trappan - för att under eftermiddagen travas på verandan och i tamburen ...
Platsvalet föll sig rätt logiskt för att man som ev. färsk konvalescent inte skall behöva ta sig till vedlidret i vår...
Planeringen är i alla fall bra....

Vi  är omgivna  av klabbar var vi  än vilar våra blickar... - och en massa spännande snus finns det i dem..

Hoppas bara herr C kan bete sig och inte strila på värmegodset - trots att det lagras inne....



* )  Bakor ...
Så kallas det yttersta lagret bark + ytved som vanligtvis gallras bort då man sågar virke till  fyrkantiga stockar eller till  brädor ( kort e-ljud och  ändelsen -or är nästan ett måste här - för annars anses man göra sig "märkvärdig " :) )

Nu blev det KALLT....

Termometern visade i morse på - 22 och meteorologen säger att det skall skärpa.

Det är så här det SKA vara så här års, så här det BRUKAR vara - låt nu sedan vara att det KÄNNS i näsa och tår... Man VET ju att det är övergående och man vet ju att man klarar det en gång igen...

Och - visst håller man sig varm med trappspringet upp och ned  till och från  vindsrummet - där  det skall eldas för  två balkonglådor med pelargonernas fjolårssticklingar som  övervakas  av ett par moderplantor + ett tvättfat med  en 5-årig  Agapanthus - och tre mindre krukor med yngre förmågor av samma lilja....

Chiliplantorna som jag TÄNKTE skulle klara sig togs ner för en tid sedan och placerades i duschrummet, men jag misstänker nog att de dog...
Nå, MYLLAN ur de krukorna går att använda så småningom...Måste bara kasta den i ugnen något tag först..." Steriliseras " alltså...

Overallen kommer inte helt av då det är så här kallt - för ved skall hämtas titt som tätt - förutom det andra utespringet...
Hundarna kommer gärna ut då jag går, men i synnerhet "gubben" C   klätttrar snabbt upp på trappan igen och anlägger en så dyster " gatuhundsmin"  att matte inte nänns ha honom huttrande - utan för in honom....

Onna däremot kommer med och hjälper med veden, men också hon visar tydligt att det är skönare inne...

PÅ natten var det en ofantligt vacker stjärnhimmel - så som den ÄR under kalla vinternätter...Tur att man har hundar, för jag undrar hur ofta man annars skulle bege sig ut och njuta av synen...

Orion stod över brunnarna, Plejaderna mera västerut , månen en tilltagande större skära...
Tysnaden närapå total...
 Inte ens det annars så vanliga skällandet av utehundarna i byn störde sinnesfriden.  De kurade väl i sina - förhoppningsvis varma - kojor, drömmande om sommar och värme.

De första fröpåsarna anlände i går. Tur att vi gick efter posten ganska tidigt så de slapp förfrysa sig i lådan.

Ramslök - skall sås alldeles snart, stratifieras och åka in och ut i kyla och värme...SYND att mammas ramslök inte "fick " överleva, utan hela stora beståndet gick hädan...

Tomaterna " Hundreds and Thousands" - hade jag redan i fjol - det dåliga tomatåret - och året innan - då det kom ämbarvis....- och begick misstaget att binda upp dem...Nå, det var liksom ett litet "måste" då de planterades på växthusgolvet....
I år  MÅSTE de få nånslags "upphöjd" placering - kanske i stora plaströr - eventuellt  i nån specialkonstruerad kasse - så som ampeltomater skall planteras....Möjligtvis bäggedera  :)
Kanske skulle kunna ha dem hängande i terrasstaket - som består av en stor gles lastpall av den lättare sorten...beklädd med  lite hönsnät för clematisen. Kanske de kan samsas - tomaterna och clematisen...

( Terrassen är bara lite påbörjad - våra tre snokar har ju sin daglega där - uppe på tak"pallen"...nära fönstret..
Där serveras de forellfile´- i brist på småfisk som kanske skulle kunna inplanteras i dammarna - som också de är sorgligen halvfärdiga....( Bilder finns på FaceBook - för den som gillar reptiler :)  - eller blommor...)

En ny sort av gula tomater - måste lunta på påsen  - Balkoni Yellow
Vaxbönor - detta år får de vara "invalidvänliga " störbönor, inget sådant som skall skördas i knähöjd här -tack... Sorten heter Neckargold... Har haft den förut men som buskböna...

Sockerärterna måste odlas i  låda - högt upp - för det fanns inga högväxande ....Ärter är ett måste - både hundarna och jag gillar såna... De Grace - heter årets pisum....

Har gett upp med rädiser - nu tog jag RÄTTIKA istället.... Fjolårets rädiser/or  hade "knirp" - och  de som BLEV något var så starka att det sved i munnen...Nej, lite svagare och större .....Ronde Zwarte  heter de...
Sista påsen som kom i går innehåller rosmarinfrö....Har alltid köpt färdiga små krukor - så i år tänkte jag försöka så själv...Eller - försöka klara av att dra upp plantor. SÅ kan jag...

Det finns massvis  fröer kvar från i fjol...Måste TVINGA mig att hålla låg profil tills allt är använt....

Skall jag odla i år så får det bli  med hjälp av många lastpallar ... Har planeringen långt på väg - för ALLA projekt....
Odlingsrutor bestående av fyra stycken kvadratiska pallar stående på högkant  ihop och en fjärde som botten  mitt i - med  marktäckarduk + mylla...och plantor...
De långa rektangulära pallarna är svårare att få tag på, men skulle vara bra....Nästan 2 m långa ....

Vem skall jag " pina " med transport ???

Alla släktingarna med släpvagn... Alla bekanta med stora bilar...Alla bybor....

Schhhh...säg inget så de hör :)

Egentligen är de inte jakthundar...

...någondera av mina långöron, men om man som hund tillbragt hela sitt liv på landet - så ÄR det roligt med en ekorre som får "skjuts" runt huset...
Vårt hus har ganska tunna väggar och det skulle nog aldrig få något certifikat inför en försäljning, men Onna HÖR bra då ekorren rasslar upp längs österväggen...DÅ tigger hon ut....ALLTID hörsammas inte denna vädjan, men idag var jag just på väg till uthuset ( iklädd långkalischer, tjock tröja, badkappa + stövlar ) så Cocke väcktes ut morgonslummern och ut bar det ...i full karriär för Onnas del...

Det dröjde ett bra tag innan hon lokaliserade den brunpälsade lilla saken ovanför vindsfönstret - på droppbrädet...Svansen hängde ner och avslöjade - och då begynte dansen ...

Som uppvärmning drogs på-stället-hopp med gälla effektskall - tills Kurre fick nog och krafsade sig vidare - horisontellt söderut med Onna -nu tyst - springande efter....
Detta försiggick av och an - medsols och motsols - en god stund tills den nyutnämnda " personal trainern" definitivt fick nog.   Ett språng upp på tegeltaket - diagonalt över detsamma och ett mycket underkänt försök att nå ekens grenar ledde till ett snöpligt magpladask innan räddningsrundan vidtog..
Onna hösslade då ännu på vid sydsidan av huset, men ropades för "eftersök" till nedslagsplatsen - i samma stund som jag såg ekorrstackaren korsa vägen långt från sin otrevliga motionär...
Långt efter länge fick hon vittring och följde spåret helt perfekt tills stängslet kom emot och hon gav upp.

De bruna ögonen skrattade mot mig - tungan dansade i mungipan...Vattnet smakade bra inne...
Ett helt bra träningspass var slut....

Cocke då ???
Han följde med "cirkusen " på avstånd och avnjöt några solrosfrön som de lite upprörda fäglarna tappat....
"Bättre några frön i munnen än en svårfångad ekorre" - tycks vara hans filosofi...Eller - är han bara LAT ???

Att se på sitt hem...

med en annans ögon är omöjligt...Kanske inte behövs heller...

Men om man skall ha en utomstående - icke-släkting att BO i huset för att sköta om att det hålls varmt OCH att hundarna får mat och sällskap under de dagar man liksom har "laga förfall" - ja...då TÄNKER man nog i andra banor...

Inte för det - mitt hem är MITT och behöver inte ändras för tre - högst fyra dygn....

Osökt kommer jag ändå att tänka på uttrycket " Piff och Puff - städning " ..

I Disneys filmer är det vanligt att  de små liven sopar skräp under mattorna....
 DET gör jag inte,  men före julfirandet lade jag undan mycket - för att ha det lite "redigare"...Såg just idag på  sakerna - i tre stora kassar från K-gruppen... Grejer som kommer att behövas NÅNGÅNG, men inte nu, så - julstädningen hjälpte mig en bit på vägen..
Borde bara skriva LISTOR på innehållet i kassarna... Kanske...

Några plock :

- små lådor av faner - som väntar på FÄRG  och som skall bli små "brickor".. Hål har redan borrats för de handtag av någotslags tunt rep - tjockt snöre ( Var går gränsen mellan de två sorterna ??? )
- ostrukna dukar - som inte hann åtgärdas förrän gästerna kom -
- halvfärdiga syarbeten ( de antika lampetterna som SKA få skärmar...Endel är halvfärdiga..)
- Klädtraven som låg i fotändan av min säng..Sånt som inte MÅSTE tvättas då ännu, men " räddas från gästernas blickar " )

Nåja....Jag måste nog röja upp i kassarna OCKSÅ... Och sortera färdigt allt som skall till återvinningen... Det blev en hel del nytt under julen - folieformar, sillburkar....förutom det pappavfall som kommer till hela tiden -också  i och med webbhandeln...
BRUN papp kan föralldel brännas, men ofta är det mer jobb än det är nytta med det...Tejp, metallclips skall bort... och askmängden blir stor..

Ved skall tas in - tvätt skall åtgärdas - lådor skall städas - dammsugaren putsas - mattorna föras ut - hundarna trimmas och tvättas - värme-elementen kollas ( Om de behövs vid kallare väder, så är det trevligare om nån säkring går då det är LJUST och inte mitt i natten )

Och listan med " hundarnas dagordning "  blir allt längre....JAG vet - av erfarenhet - att mina doggar reagerar med MAGARNA om det blir omändringar i mattider och  godbitar och....motion.... Kanske inte så behagligt för en " stand-in "  att väckas av hundar med stressmage ????
I synnerhet om man gillar att SOVA på natten....

Matte prasslar med ...frökataloger...

...och vi har TRIST ...
Nåjaa, kanske inte fullt sååå galet, för hon hittar nog på allt möjligt att göra med oss också.
T.ex lär hon Cocke " sida"...Han är 9 år  och väldigt ivrig att lära sig nya saker. Jag måste ju VISA hur man gör, men då blir det "trassligt" säger matte och kommenderar " ligg". Då ligger vi båda ...

Löpmattan har flyttat upp på vindsrummet - där hon eldar varannan dag och har sina chiliplantor och en del av pelargonerna. Därför får vi springa där medan hon vattnar, eldar eller städar...
Ute är det sååå halt på vägarna och då är mattan en bra grej.

Vi ska "göras i fint skick" - säger hon och klipper oss - både päls och klor...Cocke älskar den sortens pyssel, men jag...nå, jag kommer väl när hon anlägger den allra bestämdaste matte-rösten...ROLIGT är det INTE  med kammandet och friserandet.
Nog när det är KLART, för då kan man i bästa fall få nån godbit....

HUSET skall sättas i skick också , muttrar hon...och talar om att minimalisera...och göra "lättskött".
Sängen har hon HÖJT - för att den skall motsvara kraven för en höftopererad matte...
Kompost-toan släpade hon in och sågade bort en bit av golvlisten i duschrummet  för att
 " bumlingen " skulle få plats  - bara för att konstatera att toan är för bred för invabruk...Så hon skurrade ut den igen..
Typiskt....Men hon är lite okoncentrerad ibland...Lite orolig....Kanske inte så lätt att vara matte alla dar...

Just nu är det SKARE på den snö som inte försvann i regnet och det är roligt att springa på ställen som djupsnön inte medgav...
Matte har tagit sopsäckar med löv på släp efter sig och kastat ett skyddande täcke på såna växter som kan frysa utan snö...Och så har hon virat stamskydd på vissa träd....och plockat bort våra högar...

Cocke och jag har snorklat efter sorkar i alla kollapsade tunnlar som de små - GODA - kräken gjort...
Han ÄTER inte dem, men tycker de doftar spännande...

I går beställde hon mat åt oss och såg glad ut...
Snart kommer POSTBILEN med ny mat och HUNDKEX och ÖRON åt er, sade hon...Inte NU men SNART....Så är det en sak mindre att minnas...
Och det är ju bra att veta....Postbilen är BRA....DEN känner jag igen på långt håll och jag brukar få post att bära - också då matte inte fått något. .. Överblivna reklamblad t.ex...

Frökatalogerna smakar illa - så dem bär matte själv, läser ...och suckar...

Hon behöver "peppas" - och det gör vi så gott vi kan C och jag....för då blir hon gladare....

Man borde aldrig säga något...

ifråga om vädret alltså...

Vår vackra vita vintervärld har kollapsat och blivit grå, trist, hal, falsk och regnet har bara öst....

Men julfantasterna fick ju vad de önskat - likaså de som marrat om mörkret innan snöfallet...
Husägarna hann få mardrömmar om plogbilar som åstadkom höga vallar där en välskottad gång ut till vägen fanns på kvällen...
Läkarna fick patienter med ryggont...Taxibilisterna fick kunder....Snöslungorna såldes slut...

Visst finns det glädjeämnen i väderomslaget - som att taken befriades från den tunga snöbördan, som att man fick in regnvatten att skölja hundarna med efter nyårstvätten och att snötäcket nu kan trampas och stampas runt buskar och växter som inbjöd till sorkangrepp under det fjunlätta täcket.

Nu undrar jag bara - skall det HINNA bli nån vinter ännu, skall vi skotta snö i maj - eller var vintern här och gästspelade bara för julens skull ...

Och vad säger klimatskeptikerna NU då ???