Tänk om man hade lite mer pengar...

Då skulle man kunna anställa några långtidsarbetslösa - att fixa det man själv misslyckats med...

Som nu bastutaket.. Jag byggde ställningar, precis så långt virket räckte. Mer FINNS visserligen, men så oåtkomligt på lagårdsvinden att jag inte får ner det ensam.. ( Ja, men heeeej - SÅGAR man det redan där uppe, så går det förmodligen lättare  ;) Det hade jag inte ens tänkt på tidigare..BRA att man ventilerar sina tankar här i sin ensamhet ...)

Fick sedan en dag bort 6 tegelpannor som putsades av lite och ...skulle fås på plats igen. Se det var betydligt svårare i och med den lite för låga ställningen..Jag började plötsligt bli rädd där uppe, för det svajade och "svipade" lite väl mycket. Ena hunden låg dessutom 3 m under mig- och kunde ha fått ett otrevligt lass över sig... 
BORT får man tydligen nästan vad som helst - och vissa saker/ arbeten borde man dokumentera - stegvis - så man fick tillbaks allt igen..( Typ avloppsrör under lavoarer...Men SÅNT har jag under kontroll - efter 30 år som frånskild..)
Efter tre försök fick jag någotslags rätsida på merparten av det folk på orten  kallar "kaklen", men tro mig - det började läcka in... Jääääklar...Visserligen i ETT hörn bara, men ändå....#§§¤##..

Nu blir det en lite mer omfattande basturenovering än jag själv hade tänkt mig. Barnen - de vuxna - utdömde byggnaden redan då stället inhandlats. " MORSAN !!!! Så här KAN du inte ha den..."
Låt vara att insidan är klädd med  enbart hårdskivor både på väggar och i tak och med  ingen som helst annan ytbehandling än sot.  Man blir alldeles ren i alla fall, för man lutar ju  inte sig mot de lite svartspräckliga ytorna.
Bastu-ugnen är rätt ny, felfri - alldeles som vattengrytan. Inget fel på tekniken alltså.
Moderna ungdomar skall ha allt så sterilt...Krom och kakel och ....laminat....( Förlåt bara... Det passar i NYA hus, men INTE här - och inte hos mig. Här ska det vara VARMA färger och varma material..)

UTSIDAN av bastun måste få sig en makeover. Nya vindbräden, putsade och ställvis kanske utbytta tegelpannor. En ny fönsterruta - eller två, för de är "skarvade". De ligger liksom omlott, på ett sätt jag aldrig sett förr...Det hinner man i vår....

Sotaren har lovat förse mig med  nya stegar -naturligtvis mot betalning - och dit ryker skatteåterbäringen.. Håhhhåja.
Hoppas han har glömt bort saken. Man kommer ju bra upp på taket nu då där står två stegar och ett gytter av bräden och battingar...EGENTLIGEN infaller sotningsbesöket alltid i maj och KANSKE jag skullle försöka senarelägga hans hösthitkomst till ljusa vackra majdagar...
Det om bastun och bekännelserna.

Idag har jag i alla fall fått de två trädgårdsstolarna  in i vagnslidret.  Stolar som salig husfar här en gång i tiden gjort. " Farbror E " kallar jag honom då jag "talar med" honom...." Tant R " kallar jag frun. Jag har ett foto av dem på väggen - och bedyrar allt som oftast att " jag nog skall få allt att fungera - så småningom..."
Grannarna här runt omkring har berättat hur ordentliga de var och hur snyggt det var och....så tittar de lite försynt beklagande på min "byggoreda".  Bra att man inte HÖR deras tankar.

Nu måste jag nog ta mig i kragen och sysselsätta mig med annat än dagens förmodligen största projekt : att vässa en stor kniv och med den oändligt försiktigt lösgöra en getingbylla från dörren till vagnslidret....Boet är ju tomt på invånare och kommer aldrig att användas av getingar igen.
Det är så vackert att jag-  redan då jag såg det i somras - bestämde att det skall  fastsättas på ett av de kommande hyllstöden i köket - och få en pytteliten ledlampa i sig...( Inte blir ledlampor väl HETA ??? I så fall blir det ett gammaldags ficklampsarrangemang ...)
Getingarna har innehaft en stor fantasi med sitt materialval - som passar min inredningsstil perfekt.
De har vävt in både rödmyllestrimmor och fönsterbågsvitt i det annars så vackra gråsprängda boet.
De KAN det, de små liven...

Så, skärpning alltså....ALLT material kostar inte något, men mångt och mycket blir dyrt om man slarvar...

Snart är det fullmåne igen och - senast då skall jag jobba med annat än getingbon :)
That´s a promise....

Och - man skulle ha stryk som gnäller över regnandet....De har det betydligt värre i Pakistan...

Logik - eller total avsaknad av....

Efter - eller mitt i - en höstförkylning är det dags för lördagsbastu.  Eftersom vi bor så avskilt MÅSTE man inte vara tiptop ( hemska tanke ) annat än då man besöker släkten - går på bröllop -  på födelsedagskalas
( tack för dessa evenemang!!!! ) och resten av tiden kan man hanka sig fram iklädd gräslurviga kamoflagebyxor och nån färgfläckad gubbskjorta i äkta flanell...Eller något liknande...INTE svart klänning med blåblommig omlottkjol runt och en solrosgul blus upptill.....;)

Nåja, bastun....Såpass logisk - eller LAT - är jag att jag plockar med mig ved och TÄNDE då färden mot bastubyggnaden antrådes....Vatten fanns där idag - till all lycka - för skicket är inte så sprittande efter flere dagar av hostande och nysande med feber.
Hundarna kommer alltid med - trots att de ibland blir tvättade -men de lägger sig i omklädningsrummet på en dunrock ( tack syrran ) efter en snusrunda under laven och bänkarna medan jag tänder under gryta och i spisen...

Logiken då ? Jo, att göra sig ren och  fin på förmiddagen - då man EGENTLIGEN borde syssla med städning.....Och i synnerhet då man bestämt sig för att rensa avlopp...

Avlopp...huuu...Man borde inte ha såna alls, för de tenderar att slagga igen efter en tids användning..
I synnerhet då  man renoverar, har stängt av varmvattnet och ändå skall leva ett "normalt" liv med vad allt det innebär....
För att dra en barmhärtighetens slöja över eländet med alla dess doftsensationer från jästa rönnbär och kvarglömda blötläggningar....Jag fick det gjort... Har TÄNKT på saken i säkert ett par tre veckor...
Ändå har jag en lapp på köksväggen där det står " Gör något otrevligt varje morgon - så kan du känna dig stolt resten av dagen "

KUNDE ju ha tagit med mig hett vatten från bastun ( vilket fortfarande är möjligt - eftersom grytan håller vattnet hett ett dygn - bara man kommer ihåg att kasta dunjackan över locket ) för att förenkla arbetet.

Och så kunde jag ha låtit bli att börja med bastutaket, för nu .....läcker det....Viljan att GÖRA är större än kapaciteten och det borde hindra mig från mångt och mycket...

Var får man tag på människor som behöver tillfällig bostad och jobbar mot mat och boende ??? Utan att nån tror att man söker partner ;)

För DET gör jag INTE...

Det här med ogräs....

Sommaren har ohjälpligen  gått och just nu i skrivande stund är det sol mellan molnen och de "spridda skurarna".
Har varit bortrest tre dygn och vid hemkomsten suckat sorgmodigt över mina odlingar - och då närmast över ogräsmassorna i dem. Har tre ingärdade trädgårdsland - för att jag gillar växelbruk och - att bestämma SJÄLV hur och var jag gödslar. Denna ide omfattas  inte av cockerhannen Cocke, som gladeligen lyfter benet mot allt som verkar "kissnödigt"...Dvs gödselbehövande...'
I växthuset gör han INTE det, för han har lärt sig. Jag tröttnade dessutom rätt fort på att skrika :
BORRRRRT från landen !!!!  - då dessa var nysådda, så det blev stängselnät av olika slag runt a) Fräslandia = potatis/purjo/kållandet redan första året och b) runt det nya "Flolandia" - som döpts efter syrrans familj (eftersom de trälade på där i fjol..)c) växthuslandet - som går i en halvcirkel runt denna byggnad - och inhyser diverse växelvis odlade vegetabilier...liksom de andra "länderna"/landen..Stationära växter i  C - är persilja, dill, lavendel, timjan, salvia, oregano. Fler örter kommer bara "vi hinner"...

Nå, nu ser man inget av de egentliga grödorna under tistlar, gråbo, kamomill e.t.c, - som SKA bort så man kan ODLA något RIKTIGT i nästa år.
Jag är som sagt rätt grön och definitivt ingen anhängare av ogräsmedel - tvärtom har jag i flere år drivit en hätsk kampanj mot bl.a. de multinationella företagens glyfosatprodukter - som anses vara de enda saliggörande för jordbruk och gårdskarlar. Ännu förra året skulle jag hellre ha burat in mig för en tanke som slog mig i går...
Då greps jag av panik med mina egna små odlingsplättar och deras utseende och tänkte att man KANSKE skulle kunna .....Men - efter lite googlande - har jag kommit till att jag hellre har ett höstligt ogräskrig med bara egna handskförsedda nypor och - på våren  -någonslags brännapparatur...

Tanken på de stackars försöksdjuren som får dessa preparat i ögon och på renrakade hudpartier är precis nog för mig att kunna  gå bärsärkagång i butikerna - så 60+ jag än är....HUNDAR, kaniner, råttor, grodor, maskar...NEJ och åter NEJ...J A G  deltar INTE  i deras misshandel...Om tanken är logisk eller inte låter jag andra avgöra...

Vissa preparat får inte ens längre säljas - så kanske det går mot bättre tider....

Måste ladda upp med gasförsedda bekämpningsmaskiner och gå vårmarsch över den bara marken - genast den uppenbarar sig - istället för att pensla hemska preparat på icke-önskad bladmassa...Huuu...

Då allt smakar trä....

Spontanitet i all ära, ibland leder den till - leda...
Då man inser att man inlett allt renoverande precis bakvänt och det från början funnits milsvida luckor i planeringen - ja, just då blir det tvärstopp. Som nu med köket :
ETT skåp tömt och nedtaget från väggen, lite småhafsigt sandpapprat. Innehållet lite här och där
Diskbordet åkte egentligen först från SIN plats - och visserligen är det färdigt så tillvida att det är målat utvändigt, men en dörr är ännu inte fastskruvad. Jag HAR skruvarna, så projektet har inte fallit pga slarv.
Ja, och så är inte avloppet anslutet -och inte heller finns kranen på plats..
I och med diskbordets "resa runt köket" har det -logiskt nog - blivit besvärligare att diska, vilket i sin tur gör att tiden blir allt knappare...Tankarna leker med att ta kontakt med någon "billighetsjobbare" - läs utlänning - som donar för 7€/timmen - men hittills har det stannat vid det...
De "fantastiska ideérna" har inte blivit mindre fantastiska, men de stampar på stället. MÅSTE få bort rören och måste få bort batteriet och måste....stöööön.

Inte blir arbetsivern större av att man lider av sömnbrist - som det blir då barnbarnen plötsligt behöver passning - två dygn hemma hos sig. På en soffa BLIR bara inte sömnen vad den är hemma.
Hundarnas varteviga tassljud hörs på laminatgolvet och man nästan väser tänderna ur munnen då man försöker få djuren att inse att det INTE är morgon - trots att barnen knystar till varannan eller var tredje timme...
Hemma stiger vi av och an upp vid sextiden, går på  3-mannastark blåstömning och kryper tillbaka i den varma snarkofagen på 1-1.5 timme..
DEN tiden sover båda barnen och deras utmattade far - och man måste vara tyst...100 km hemifrån...
Ungarna är helt ljuvliga, men... treåringen lite överenergisk - bara för att famo är där - och babyn är TUNG att kånka på under de timmarna far i huset skall sköta löpande ärenden....Inte kan man gå på hundarnas sedvanliga länkar heller, men de får sin motion med husets hundar...Det är bara famo som blir slö...och får chimpansarmar...

När man kommer hem igen går EN dag till att återhämta sig, och följande till att förbereda nästa utryckning...
För det är en höst med många händelser, både positiva och negativa....
Tillbaks till huset...
KÖKET...PLANERING....Håhhh....Jag borde ha börjat rumban redan i vintras med att TÖMMA det blivande hemvårdsrummet - som jag vägrar kalla grovkök, eftersom där banne mig inte försiggår någon som helst form av köksaktivitet. Om man frånser ytterst sällan förekommande kastrulltömning ...OM ämbaret råkar vara där och inte vid matbordet -där diskandet sker..
Skulle det rummet varit tomt, hade jag kunnat ha panelbräden och annat material där istället för i köket - där allt är i vägen för allt...
Så borde man ju ha sparat pengar till elektrikerlöner och rörmokartaxor, men på våren ska växthuset igång och sen får man stå sina kast...Jäkla dumhet.
Inte ens skatteåterbäringen räcker till dessa yrkesmannalöner...I dag kom meddelandet att  401,76 dimper in på kontot just innan jul...Bättre naturligtvis att det inte blev att betala till, men en nolla till hade betytt att man kunnat få fint till jul...
Men - jag är relativt frisk och har inte krossade hälar eller gipsade händer...
Så strunt i att projektet tar sin tid, det tar läkningen också - hos den drabbade...