Prepositioner och gamla minnen...

Ibland känner jag mig lite kluven ...då det gäller språkbruk.

Jag älskar rödpennan - så där symboliskt och gläder mig storligen över att få " fast " nån likasinnad för t.ex i MITT TYCKE felaktig svenska... OM det så bara gäller prepositioner...eller ...syftningsfel :)
Samtidigt som jag VET att jag gör många fel själv, alltså...

Det finns ett ypperligt ställe att kolla ord och ordbruk  - www.kotus.fi/pasvenska   - institutet för de inhemska språken...

Nog om detta - återkommer vid behov:)

                                                       ******
I mitt lilla hus sedan fem år har jag en veranda...Ett härligt ställe - vettande  mot norr är den härligt sval om det är hett ute - och ...öppnar man ytterdörren tidigt på sommaren får man in soluppgången som sovel till sitt morgonkaffe...
Där - på verandan  står en utdragbar antik sängstol  - likaså en antik trampsymaskin, en lika antik verktygskista med en del antika verktyg och några nyare...

Verandan är liksom " mellanlandning " - liksom Farstun....

På farstutrappan satte sig husets tidigare ägare " Farbror E " med sitt dragspel och spelade efter arbetsdagen så det hördes över hela byn....
Så brukar jag kalla honom - han som byggt alla mina fyra byggnader med alla dess prång och komulkor  ( Mormor sade alltid " komulka " om små utrymmen...Måste väl googla och kolla :)  )
                                                      *****
Det förra stället/ torpet jag härskade över - i ungefär 7år sammanlagt - låg ca 300m från stranden och det ledde ju till att vi  ( Onna och jag ) var på stranden dagligen...I väder som väder - storm som bleke...
Och stränder är ingen bristvara - på en stor holme :)
Brygga fanns det inte där , utan man klev i båten från strandkanten...
Havsvägen var det ca 10 minuter till butiken - och åkte man landavägen blev det 1,5 timme...
Vi kände snart nästan varje sten och starrgrästuva på våra rundor längs stränderna - jag med kikare för att se om fiskgjusarna häckade  utan att nån störde dem...
Onna lärde sig som liten valp att ligga tyst på Mattes jacka medan tokbollen stod och bara TITTADE..

Ett parti av en gammal landstigningsplats kallas än i dag " Stora Bryggan " - och jag letade en gång frenetiskt efter ens resterna av något träbygge, tills jag fått veta att namnet bara hängt med... Ingen brygga där heller alltså :)

Om detta sedan berott på att bryggan aldrig trivts där eller om ingen brytt sig om att bygga en ny - då den gamla slitit sig i nån storm - det förtäljer inte historien....

 JAG däremot stortrivs här på  "min plats på jorden "
 - även om jag gärna skulle ha havet istället för skogsbrynet mot söder....
Bara dammsystemet blir klart kan himlen spegla sig i vatten - och Matte kan plaska med tårna i ett eget vattendrag :)