Vårens och sommarens glädjeämnen

Han har tagit vår trädgårdsgunga som utkiksplats.
Sitter på den glatta övre "balken" - där gungtaket egentligen skall finnas, men - eftersom nästan ingenting här är i ursprungligt skick, har plasttaket rämnat och lät sig inte repareras.
Balken är hal, men hans små fötter är effektiva och får fäste.
Han kom den sjunde maj - eller skulle jag säga VISADE sig då...SÅNGEN hördes någon dag tidigare, men det kan ha varit nån av hans kompisar.
Jag oroade mig länge för honom och hans söta lilla fru - men nu har jag dem här igen och då är också sommaren här - hur trist vädret än är för tillfället.
FLUGSNAPPARNA talar jag om...De skall ha insektföda och den är det just nu kanske lite brist på - så jag gör mitt bästa att "missköta " kompostorn - lämnar avfallet utan strö så flugorna kan nå det, lämnar locket öppet och släpper ut durriga flugor inifrån.

Grönfinkarna har som vanligt bo i gårdsenen - och är vana vid mitt pysslande i solbranten bredvid.  Onna vet att de finns där, men vet också att man skall lyda genast då matte säger att det är "tippornas träd" och går bort då hon sniffat några gånger mot enestammen..

Talgmesarna har lagt embargo på bastuholken - som egentligen var meningen för stararna och har lite för stort hål.
De har fått vänja sig vid trafiken till och från bastun och grälar bara ibland på oss då vi går med vatten till och från byggnaden. Röken från bastuskorstenen lär inte besvära dem - eftersom holken hänger under takkanten.

Blåmesparet var först på plats och tog genast sin putsade fjolårsholk i bruk.  Den hänger i gårdens säkert vackraste träd - en hästkastanj, som snart slår ut i full blom.  Det krävs bara lite värme...
Kastanjen står säkert på tomtens vackraste plats - där så många olika växter koncentrerats...Vita anemoner, rosa mossflox, lite lila lupiner, blåbärsris, gula liljor....

VÄRME efterlyses hett och innerligt...Blåbärsblommorna blir skändligen obefruktade om inte humlorna orkar sega sig omkring i riset...Visserligen ÄR de otroligt härdiga i sina "nalle-pälsar", men nu har jag inte fått syn på dem. Ändå fanns de i hundratal i den stora lönnen vid tuppen då vi bortskämdes med sommarvärme för någon liten vecka sedan...Surret var underbart och saknas nu intensivt.

Om man sedan kan tala om "glädje"-ämnen i fråga om ormarna råder det delade åsikter...Mina barn inser inte att man skall tåla huggormarna, medan jag uppskattar att de håller efter mössen. Har hittills inte haft mer än två möss inne och inte en enda mus- eller råttgång i nån av kompostorerna...För det här ger jag äran åt Huggas gäng. 
Hon är en stor "tant" - som så här års har sina friare på besök. Dessa slanka pojkar är INTE stationära och får också finna sig i att bli lite "störda". D.v.s jag klampar då jag går till tuppen och ser mig efter då jag gräver upp humle i ostbranten - eller planterar något där gräset är längre...
HUNDARNA måste lära sig att lämna ALLT som slingrar i fred. De behöver inte lära sig skillnaden mellan giftigt och fridlyst - farligt och ofarligt. Allt som slingrar är MATTES.

Vi har också fina kopparödlor och vackra snokar som jag aktar noga och vårdar deras biotoper med varsam hand.
För att förbättra deras - och grodornas och paddornas - favoritställen grävs det en damm - som skall kantas med stenrösen och storbladiga växter.
Vatten är ett av mina personliga favoritelement, så jag har nog också  " min egen ko i diket" i frågan...Arbetet med att gräva går långsamt, eftersom det görs för hand.  Inga maskiner i vårt paradis, tack...

Inte heller bränner jag ris och löv - för under dessa högar övervintrar många av mina vänner.
Tyvärr har vi inga igelkottar, som skulle vara både roliga och nyttiga i trädgården. Man får hålla till godo med trastarna som kanske plockar i sig nån skalbagge då och då - vid sidan om sin stapelföda = MINA daggmaskar...
SNIGLARNA gallras med hård hand och deras framfart begränsas med fällor, aska och gamla bräder - som tjänar som samlingsplatser för blötdjuren - och snigelplockningsplatser för mig.

Paddorna har inte ännu visat sig, men några smågrodor har bevisat att släkten utökats - och man måste gå försiktigt....De stora paddorna kommer gärna och badar i olika fröuppdragningskärl i växthuset - bara värmen kommit och man kan ha dörren öppen...

Så - nu VÄNTAR vi på den...värmen !!!!