Små hus och - vårt enoma universum...

Idag har man anledning att känna sig extra liten - en ganska bra känsla....

Lade in en liten spontant uppkommen vers på Fb tidigare på dagen och tycktes med den åstadkomma " myror i skallen " på åtminstone en vän :)

" Hejar ivrigt på Rosetta ....
Hoppas hennes landare i kväll kan sprätta
lite is och lite grus
och äntligen sprida lite ljus
om jordens vatten...
Det får vi vänta på - till natten ...."


Torpmor är barnsligt intresserad av rymden, rymdteknik och - pga sin ateisktiska läggning - av universums ursprung....

Därför har hon ju följt med rymdsonden Rosettas tio-åriga färd mot kometen 67P  - och hejar nu henne " i mål " - alldeles snart...

ALLTING kretsar inte sålunda ALLTID runt den egna naveln eller ens runt det egna torpet / huset ....

Ofta kan man hitta mig på gården vintertid  på kvällen - tittande mot "vintergatans  stjärnehär " (*  - under långt flygande filosofiska funderingar ....

Tyvärr kan man inte se " kometlandningen " riktigt från gården, utan får ty sig till webben....500 MILJONER kilometer är lite väl långt borta :)

MEST intresserad är jag av vad vi får veta om VATTNETS ursprung - om det faktiskt kommit med kometer nån gång då jorden låg öde och tom och...gaserna svävade över den ...

Det tar ju sin lilla tid för vetenskapsfolket och forskarna att analysera Rosettas - förhoppningsvis fina provresultat, så i kväll är det bara tummarna hårt upp att hon nedkommer på svansstjärnans yta med sina harkranksben - och mätinstrumenten - intakta... 

Säger torpmor och vädrar köttfärslimpans ljuva dofter från köket...

Idag har det jordiska jobbandet resulterat i en splitterny dörr till klädskrubben
som hittills haft bara ett ideligen nedfallande skynke framför det stökiga innehållet...
Nu är allt onödigt uppfört till övre våningen och ordningen är perfekt - åtminstone en liten tid framöver...


I skåpet - alltså...

Men - den som lever får se.... Vilket får mig att förklara asterisken ( haahaaa - just idaaa )

(*  

Uttrycket hittat i sången som börjar 
"  Stjärnorna glimma i midvinternatt, och som en sagornas silverne skatt. ...och har refrången : När vintergatans stjärnehär i snön kristaller strör...."
 Författare: Sandberg ...

Dikten nedan förekommer ofta i dödsannonser :

Gråt ej vid min grav,
Jag finns ej där
jag finns i solens spegelblänk på havet
Jag finns i vindens lek över sädesfälten
jag finns i höstens stilla regn
Jag finns i vintergatans stjärnehär
Och när du i tidig morgon
väcks av fågelkvitter
är det min röst du hör
Så gråt ej vid min grav
Vi skall ses igen.

( Mary Elizabeth Frye ) 

Bägge passar in här - idag....med vissa modifikationer :)
Jag ska ju som sagt inte ha nån grav.....Sen när det beger sig....